Etiketter

, , , , , , , ,

På Gyltberget i Holmröddret hittades 2005 föga oväntat lämningar efter liggmilor, gyltor. På kartan nedan är de nummer 370 och söder därom nummer 367, som består av lämningar efter två liggmilor.

Strax väster om 367 upptäcktes 2011 en stenåldersboplats, som fått nummer 512.

Berget, som ligger 75-80 meter över havet, kallas i folkmun även Dunders berget, eftersom det ligger i Dunders utäga eller fäbod, eller till och med Sigrids berget, efter Fröken Sigrid Göranssons villa på sydsluttningen, som sedan 1960-talet är Scoutstugan.

Liggmilor, gyltor, är de äldsta kolmilorna och bandas som fornlämningar.
Resmilor är yngre och räknas som övrig kulturhistorisk lämning.

Beträffande boplatsen 512 och de två liggmilorna 367, sms:ade extra arkivarie Kerstin Westrin 2012-11-20:
– – – Om man tänker lite fritt så där, så kom man paddlande i kanot runt 5000 f.Kr., såg en sandig, ytligt stenfri vik med skyddande höjd i ryggen och slog läger där och jagade säl (de absolut vanligaste benen på dom här platserna).
När man sedan, medeltid, behövde en bra plats att kola var det en relativt plan, sandig och stenfri yta gärna nedanför en höjd det man sökte och därför är det inte ovanligt alls att boplatser från stenåldern ligger på samma plats. – – –

Det är mäktigt att tänka sig att skiftet Norrsidan var en del av Littorinahavet, där stenåldersfolk kom paddlande i kanoter och förtöjde vid Boplats 512 på Gyltberget…


Fornlämningar
512: Boplats, minst 12×10 m ( Ö-V). I rotvälta och genom provgropsgrävning framkom kvarts, porfyr och skärvsten. Boplatsen fortsätter sannolikt in under liggmilan. (RAÄ dnr 326-4037-2011). Kerstin Westrin 2011-11-08.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.
=> Strax väster om liggmila 367.

367: Kolningsområde, 35×30 m (NNV-SSÖ), bestående av 2 kolbottnar efter liggmilor. Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 10×8 m (N-S) och 0,4-0,5 m h. Runt kanten är ett stybbdike, 0,5-1 m br och intill 0,4 m dj. Dike saknas i S. 10 m SÖ om denna är: Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 8×7 m (N-S) och 0,4-0,5 m h. På NÖ sidan är ett stybbdike, 0,5-1 m br och intill 0,5 m dj. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: På S liggmilans N del är en släpväg (NÖ-SV). Bo Ulfhielm / Maria Björck 2007-01-01.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.

370: Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 12×9 m (NV-SÖ) och intill 0,3 m h. I SÖ ör ett stybbdike, 1-2 m br och intill 0,2 m dj. Ytan är NV-sluttande. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: Skadad på SV kanten av skogsmaskin. Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Någon skogsmaskin hade aldrig gått på Gyltberget förrän 2011, så antagligen var det åverkan av terrängfordon. Inför avverkningen 2011 bandade Länsmuseet liggmilan som fornlämning, men den fick ändå ytterligare körskador.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.

Övriga kulturhistoriska lämningar
374: Kolningsområde, 30×30 m st, bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och 0,2-0,4 m h. Ytan är plan. 3 m NÖ om kolbotten är: Grund efter kolarkoja, rektangulärt, 4×2 m (NV-SÖ). I NV är ett spismursröse, rektangulärt, 2×1,5 m st och 0,6 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: Kolbotten och kojgrund har skador av skogsmaskin i N kanten. Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Någon skogsmaskin hade aldrig gått på Gyltberget förrän 2011, så antagligen var det åverkan av terrängfordon. Inför avverkningen 2011 hänsynsbandade skogsbolaget resmilan, men den fick ändå ytterligare körskador.
Som kulturhistorisk lämning ska den hanteras enligt skogsvårdslagen.
=> 150 meter väster om Scoutstugan (Fröken Sigrid Göranssons villa f.d.).

378: Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och intill 0,2 m h. Ytan är plan. På kolbotten är en stubbe, vars ålder enligt årsringar är ca 120 år gammal. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: NV delen är skadad av en traktorväg (NNV-SSÖ). Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Inför avverkningen 2011 hänsynsbandade skogsbolaget resmilan, men den fick ändå körskador.
Som kulturhistorisk lämning ska den hanteras enligt skogsvårdslagen.

Ytterligare information om fornlämningar och kulturhistoriska lämningar är sökbar hos RAÄ, Riksantikvarieämbetet, under Fornsök.

Antagligen borde jag som markägare vid avverkningen 2011 ha dubbelkollat och haft vakter som bevakat så inga körskador uppstod, men får förklara det med att jag inte visste bättre, vilket naturligtvis inte är ett försvar. Mea culpa!