• Om

MHoegman

~ TJYVTJOCKT

MHoegman

Månadsarkiv: juni 2020

Heder

27 lördag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ Kommentarer inaktiverade för Heder

Etiketter

62., Özz Nûjen, barnprostitution, Geijeraffären, heder, hederlighet, IB-affären, kulturkrock, lögner, Livvaktsskandalen, Mona Sahlin, Olof Palme, skattebrott

Ideligen kommer man tillbaka till olika uppfattningar av begreppet heder.

Hos den svenska allmogen satt hedern i egenskapen att vara hederlig, att hålla sig till sanningen. Gjorde man det hade man åtminstone sin heder i behåll, hur illa man än for i övrigt. Rötterna dit är djupa – trots senaste seklets påverkan av industrialism och socialism – och än idag har många svenskar svårt att inse att folk står och ljuger – om sitt namn, sin ålder, sin nationalitet, precis allt – då ärlighet varit A och O. Det blir att lära sig den hårda vägen att inte mycket är som det framstår.

Nu har vi fått in ett annat hederstänkande, där man har hedern i behåll om man lyckas komma undan med något; något måste verka som något annat än det är. Hedern är här en fråga om prestige och att inte tappa ansiktet inför andra och därvidlag är man beredd att göra vad som helst – och männen är kvinnornas domstol.


En kulturkrock uppvisades i april 2018 när artisten Özz Nûjen – som gjort karriär på sitt förakt mot Sverige och svenskar – ertappades med att sommaren 2015 ha haft svartjobbare på sina hus på Gotland, trots sina tidigare utspel om svenskars svartjobb. Nu var han avslöjad och det presenterades bevis på att fem överföringar på sammanlagt 85.000 hade ägt rum till den uzbekiske terroristen Akilovs privata konto, en person med utvisningsbeslut som uppehöll sig olagligt i landet. En ursvensk hade genast pudlat och erkänt sitt skattebrott, betalat böterna och det hela hade blåst över. Özz Nûjen, som till sitt ursprung är turkisk kurd, hade en helt annan uppfattning om hur hans heder skulle räddas, nämligen att trots alla bevis blåneka in absurdum och vända det hela mot intervjuaren, Janne Josefsson, som smutskastades att det var han som agerade olagligt; att han var “en creepy gubbe”, som var ute efter att skada Özz Nûjens anseende. Det klarade nu Özz Nûjen själv utmärkt med den obehagliga ”intervjun”:

Özz Nûjens intervju med Jannes Josefsson sammanfattad på 3 minuter

Det har under våren visats dokumentärer om Olof Palme, inför en mer eller mindre utlovad lösning av mordet 1986.

Där har man naturligtvis inte kunnat förbigå IB-affären. Utan att lägga några aspekter på FiB/K:s avslöjanden, så förnekade Olof Palme 1973 alla kontakter mellan underrättelseorganisationen IB och socialdemokraterna, trots att att chefen Birger Elmér hade regelbundna kontakter med Palme och att Elmér regelbundet rapporterade till försvarsminister Sven Andersson. På 1970-talet var fortfarande en statsminister en landsfader, någon som betraktades som oförvitlig och ingen som förväntades ljuga. Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt fick ett års fängelse vardera.

Rikspolischefen Carl Persson hade bedömt justitieminister Lennart Geijer som en säkerhetsrisk, sedan han utnyttjade samma prostituerade som polska ambassadens KGB-officerare, och skrev 1976 en promemoria som Olof Palme gömde undan. Bordellhärvan/Geijeraffären var Peter Bratts avslöjande 1977, att ledande socialdemokrater misstänktes ha utnyttjat prostituerade småflickor; två av dem 14 år. Olof Palme dementerade och förnekade, sanningssägaren smutskastades som ”kloakråttan med de gula betarna och den nakna svansen” och DN fick betala skadestånd. Att en statsminister direkt skulle kunna ljuga inför media på centrala punkter i en känslig inrikesfråga som denna ansågs i Sverige vid den tidpunkten otänkbart.

Leif ”GW” Persson avslöjades som den hemliga källan och avskedades från Rikspolisstyrelsen:
– Jag förlorade min världsbild, marken rämnade. Det var verkligen så. Det ingick inte i min föreställningsvärld att en statsminister kunde ljuga folk rakt upp i ansiktet, säger Leif GW Persson till Expressen och fortsätter:
– Jag löste det genom att tro att jag hade blivit tokig, och det är fruktansvärt kan jag säga dig, att börja betvivla sitt eget förstånd.
Han var så illa däran att han inte såg någon annan väg än att avsluta livet.

Några dagar innan jul 1977 åker han till jaktstugan i Sörmland, med bössan mellan knäna, pipan i munnen, blundar och djupandas – men skjuter inte av.
– Jag var i så dåligt skick att jag inte ens klarade att blåsa skallen av mig
.


Med ovanstående i tankarna lyssnade jag i tisdags motvilligt på ”Sommar” i P1 med Mona Sahlin. Det bar mig emot, men jag ville höra om det skulle komma någon slags avbön eller åtminstone en förklaring till varför någon med hennes inkomst – och status bland sina anhängare att leva upp till – valt att ständigt agera kriminellt.
Redan 1994 mästrade hon klämkäckt att ”det är häftigt att betala skatt”, men för henne själv har skattebrotten avlöst varandra – och obetalda räkningar, fast hon med lätthet kunnat ha en sekreterare en timme i veckan för att hålla ryggen fri.

Skattebrotten toppade hon 2016 med Livvaktsskandalen, en häpnadsväckande likgiltighet inför lagen – och respektlöshet mot skattebetalare – med osant intygande åt sin Säpo-livvakt för köp av lägenhet för 10 miljoner och bil för 1 miljon, olaglig upplåtelse av VIP-parkeringsplats åt livvakten, olaglig praktikplats åt livvaktens en anhörig, vistelse i USA med livvakten på MMA-match…
Hon medger att hon gjort fel, men om ett fel begåtts med berått mod – med uppsåt, avsiktligt, utstuderat – är det inte bara ett fel. Antagligen har psykologer och sociologer en förklaring till beteendet – och också en ursäkt till det.

Ingen från hennes gamla parti uppmärksammade hennes 60-årsdag 2017.
– Den sista skammen blev det som definierade mig, säger hon.
Ja, någon gång får väl folk nog, även inom ett parti där det mesta annars ursäktas som folkligt.
Hon har fått motta hat, som hon menar är från rasister för att hennes första man var chilenare. Jag vet inte, men mig förefaller det otroligt att någon i en miljonstad som Stockholm skulle bry sig om vad hennes män har för etnicitet eller nationalitet.

Don Juan

19 fredag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ Kommentarer inaktiverade för Don Juan

Etiketter

61., Anders Berglund, Ann Zacharias, Anno 1972, Brigitte Bardot, Don Juan, filminspelning, Flustret Uppsala, midsommarafton, Ricky Bruch, Roger Vadim, statist, Vanessa Vadim

Midsommarafton 🐸🍓igen – och yngsta barnbarnets 4-årsdag 🎁🍰…

En gång firade jag som statist midsommarafton den 28 september och Vanessa Vadim, regissörens dotter med Jane Fonda, hade sin 4-årsdag. Hon var en älskad unge som fick ta plats; när hon inte red på sin pappas axlar snubblade hon omkring i kablar och sladdar som en maskot åt filmteamet.

Vanessa Vadim på 4-årsdagen, Flustret, Uppsala. Foto: Kenneth Selvehed.

Inspelningen av ”Don Juan, ou Si Don Juan était une femme” (Don Juan, or If Don Juan were a woman) skulle ske i Uppsala och Roger Vadim behövde 150 studenter iförda studentmössor för låtsat midsommaraftonsfirande vid Flustret. Klart att vi nappade! Det var intervjuer av statister på Östgöta nation, vi intervjuades – eller mest visade upp oss – och blev antagna. Östgöta nations DJ Anders Berglund, sedermera känd som den rockande advokaten, intervjuade min fiancé om han hade skådespelarvana.
– Inte annat än att spela allan, blev svaret.

Huvudrollsinnehavare var regissörens ex-hustru Brigitte Bardot, som gestaltade Don Juan reinkarnerad som kvinna. Jag hade sett hennes dubbelgångare i abonnerad buss från Stockholm, så jag var inte så säker på att hon personligen skulle dyka upp där, vid Flustret, i Uppsala – men det gjorde hon! B.B. fyllde 38 år samma dag och möttes av en unisont ekande ”Happy Birthday” från alla församlade – och killarna trängdes som flugor på en sockerbit.

Brigitte Bardot – alias B.B. – på 38-årsdagen, Flustret, Uppsala. Foto: Enköpings-Posten.

Ricky Bruch, 198 centimeter lång och 140 kilo tung, var ett minst lika stort fan som han var stor, och hade åkt upp från Skåne. Iförd rysk pälsmössa överräckte han en enorm bukett röda rosor och fick B.B.:s autograf på sin stora mage.

Ricky Bruch (1971).

Ann Zacharias, just den dagen 16 år och 9 dagar, gestaltade ”la jeune Suédoise blessée” (den skadade unga svenska flickan) och blev i den internationella lanseringen både 17 och 18 år, då scenerna ansågs alltför vågade för en flicka nyss fyllda 16.

”L.L.”, dåmera min fiancé, på filminspelningen av ”Don Juan”. Foto: Kenneth Selvehed.

Vid Flustret tronade majstången – och filmteamet hade fullt upp med att hålla dinglande höstlöv stången… från kamerorna. Mellan tagningarna var det en råkall väntan, värst naturligtvis för orkestern, som stod på en tillfälligt uppbyggd scen, beredd att gång på gång med stela fingrar börja spela.

Efter filmningen ombads vi köa till restaurangen, där en man ur teamet satt strax innanför dörren vid ett bord med buntar med nytryckta 50-lappar. Dessa delade han ut som spelkort, utan att vare sig titta upp eller pricka av. Vi hade inte väntat oss någon betalning alls och blev glatt överraskade. I dagens penningvärde motsvarar det 353 kronor; inte så obetydligt för en student… och sedan maten…

Nyfiket kikade jag in i salen där det flotta smörgåsbordet tronande väntade i bästa Flustret-stil. När jag vände mig om stod Monsieur Vadim bredvid min fiancé och föste honom artigt fram mot bordet så det var bara att hänga på.

”Don Juan” hade premiär i Frankrike den 22 februari 1973.

Bergsmän

16 tisdag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 1 kommentar

Etiketter

60., Abraham Hülphers, bergsmanshammaren, Högbo Bergsmän, Högbo kyrkby/Överbyn, Nedre hammaren, smidesrättigheter

Bergsmansgårdarna i Högbo hade sitt smide i Nedre hammaren, bergsmanshammaren, norr om strömmen vid Högbo Qvarn, där det fanns två härdar. Bergsmanssmidet hade en stark position i Gästrikland, där det upptog 60 % av allt smide, jämfört med 5 % i övriga landet. Att framställa järn var tidskrävande, så bergsmännens arbete med jordbruk och kreaturshållning var minimalt.

Bergsmännens smide finns dokumenterat tidigast 1634. När Högbo Bruk började med sitt smide, 1659, byggdes Nedre hammaren om och 1666 uppfördes också Övre hammaren, med vardera två stångjärnshamrar och två härdar. Bergsmännen köptes ut och anvisades inbrukning i hammare i Norrberg och Järbo – utom Nr 1 och Nr 2.

Fästöglor efter Nedre hammaren, f.d. bergsmanshammaren, Högbo Bruk
Fotocred: Kjell Ollashed, 2013, del av foto

1736 övertogs Högbo Bruk av Hans Hierta och hustrun Catharina Cederström och Gamla herrgården uppfördes som deras bostad. Högbo Bruk hade då ett priviligierat smide på 1.400 skeppund om året, 700 skeppund per hammare, vilket man 1741 tilläts öka med 200 skeppund om året, 100 per hammare. Bergsmännen vid Nr 1 och Nr 2 hade kvar sin smidesrätt om 25 skeppund per gård i Nedre hammaren.

”Olof Olsson, med wid pass 1/8 dehl i nedra härden och Elias Olsson ungefährl. 1/9 del i öfra härden och smider den förre 12 à 15 skpd. och den senare 20 à 30 skpd åhrligen, när de själfwa åstunda, hwartill de och sjelfwa dijt föra kohl och kiöpetackjern samt proportionaliter intressera uti hammarskatt och bygnader.”

Elias Olsson (1676-1750) var ägare till Nr 1 Liases och far till bland andra kraftkarlen Anders Eliasson, känd under epiteten ”Stark-Anders”, ”Starke Eliasson” och i modern tid ”Hulken från Högbo”.
Nr 2 ägdes åren 1729-1747 – efter familjen Högmarck-Ogilwie och före familjen Dunder-Boman – av Olof Ersson (1684-1754), vars son Erik Olsson (1711-1775) skötte gården. Namnet ”Olof Olsson” bör alltså vara en sammanblandning av far och son.

Övriga bergsmän från Högbo var som sagt anvisade inbrukning i andra smidesanläggningar, vilket även gällde de gårdar som senare avstyckades – s5 Jon-Ers var 1742 den första i Överbyn – och som själva måste förhandla om insmidet.

Om Högbo Bruk hade Abraham Hülphers 1793 följande att berätta:

”Högbo Bruk ligger 1 1/2 mil norr om Kyrkan [Ovansjö kyrka] 2 1/4 mil ifrån Gefle, wid wattudraget ifrån den ofta nämde 1/8 mil åfwan om belägne Sjön Öjaren, som här nedanföre faller i Jädra ån 1/4 mil sida om stora Landswägen. Har ock i början warit något Bergsmans Smide, men af Berg-mäst. Olof Larsson inrättadt til Stångjärns werk, samt Privil. 1659 och 1666 med 2 Ham. 4 Härd. Hade först 14, men efter 1750 års tilökning, nu 16 Skep. Hammarskatt. Stämpelen är en Drufwa med 2 qwistar. (b) Innehades någon tid af Fru Cath. Bröms, (Biskop Doct. Carlssons Enka) och därefter af dess arfwingar, som 1732 sålde sina delar til Hof-R. Råd. Mart. Martens. 1736 kom detta Bruk åter til Cederströmske famillen genom börd af Öfwersten och Kammarh. Hans Hierta, som det tilökte, och hwars efterkommande det samma nu innehafwa. (c) Kol tages af egne Hemmans och närmaste belägne Skatte-skogar, samt ifrån en emot Recogn. tilslagen Allmännings trackt. (se pag. 13.) Tackjärn hämtas mäst ifrån Edske Masugn, 4 1/2 mil härifrån i Thorsåker, som lyder under detta Bruk; något köpes och efter Privil. ifrån west. Bergslagen. 2 Bergsmän i Högbo By hafwa ännu efter gammalt rättighet til 25 Skep. årl. Smide i Bruks-hammaren. Stångjärnet föres här ifrån landwägen til Gefle 2 1/4 m. Om Qwarnen är redan nämdt (p. 173).” 

Enligt Erik Lindbergs ”Förteckning över svenska bruksägare 1695-1844”, smidde bergsmännen även i Övre hammaren, 1763 under Catharina Cederström (vid Nr 2 Petter Dunderberg) och 1805 under hennes dotter Charlotta Christina Hierta (vid Nr 2 Zachris Larsson). Enligt samma tabell smidde Högbo Bruk 1748 under Hans Hierta i Nedre hammaren (vid Nr 2 Erich Dunder), som ju också den då var brukets hammare.

Sigfrid Björkström skriver i Konvertens jubileumsnummer 1958:
”År 1862 sålde den sista kvarvarande bergsmansgården, ‘Abrams’, sin smidesrätt till Högbo bruk. I uppgörelsen därom, daterad Högbo den 10 mars 1862, skriver Anders Abramsson (Abrahamsson) bl.a.:

‘Till Högbo Stål- och Jernwerks Aktiebolag uplåter och försäljer jag undertecknad mitt wid Högbo Nedre Hammare ägande Bergsmanssmide, med allt hwad dertill hörer, utgörande 2 ½ (två och ett halft) Skeppund emot en betingad köpeskilling av Etthundra Riksdaler Riksmynt för Skeppundet, hwaraf hälften nu wid köpebrevets underskrifvande af mig bekommits och härigenom qvitteras, samt den andra hälften till mig utbetalas då köparne härå erhållit första uppbudet; och avhänder jag mig alltså härmedelst ofwannämnde smidesrätt…‘.

Då hade konsul Göran Fredrik Göransson inträtt i händelsernas centrum och slagit upp portarna för en ny tid.”

Anders Abramsson (1800-1866), var mycket riktigt född vid s1 Abrams, och sonsons dotterson till tidigare nämnde Elias Olsson (1676-1750) vid Nr 1 Liases, vars smidesrätt han övertagit. Sedan 1830 var han dock mjölnare vid 4s1 Mjölnars.

Inför 100-årsjubileet av den lyckade Bessemerblåsningen, 1958, satt Sigfrid Björkström hemma på Dunders en vecka och läste och skrev av gamla dokument – och Mamma servade med mat och kaffe. Tydligen hittade han inget om Nr 2:s försäljning av smidesrättigheterna. Det torde ha varit häradsdomaren Petter Zachrisson (1784-1867), som sålde den smidesrätt hans morfars far Erich Dunder 1747 övertog i och med köpet av Nr 2.

Smidesrättigheterna utnyttjades långt ifrån maximalt och flera år inte alls. Nr 1 och Nr 2 hade rätt till 25 skeppund vardera, men exempelvis 1814 smidde man tillsammans 27 skeppund. Som alltid var det väl intresse och fallenhet för yrket som var avgörande.

Överlåtelsen av smidesrätter verkar ha varit godtycklig. Elias Olsson vid Nr 1 Liases hade nämligen en annan sonsons dotterson, Elias Andersson, som blev bergsman vid Liases 1821, utan att överta Liases’ smidesrätt i Högbo Bruk och som alltså måste smida i Norrberg eller Järbo. Anders Abramsson, som ärvde smidesrätten, hade också en bror, Elias Abrahamsson, som blev bergsman vid s1 Abrams 1811 och en en brorson, Abraham Eliasson, som blev bergsman där 1837, utan att heller dessa övertog Liases/Abrams smidesrätt i Högbo Bruk. Men det gjorde alltså däremot Anders Abramsson, som slagit sig ned som mjölnare vid 4s1 Mjölnars…

Överbyn

14 söndag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 3 kommentarer

Etiketter

59., Elof Larsson, Emil Lemhagen, Högbo kyrkby/Överbyn

Enligt vår lokale släkt- och hembygdsforskare Elof Larsson (1905-1981), fanns i hela Högbo på 1500-talet 12 stamhemman, som 1631 utökats till 16, 1650 till 22 och 1680 slutligen till 23. Jag har inte själv kollat den uppgiften.

Överbyn fick hemmansnumren 1-7, Östanbyn 8-14 och Västanbyn 15-23. De gårdar som sedan tillkom var avstyckningar, subbar, från dessa 23.

Om årtalen ovan stämmer, kan alltså gårdsnumreringen skett tidigast 1680. Det skulle också förklara varför numreringen startar i Överbyn, trots att det var den by som sist befolkades.

A = Nr 1 Liases omfattade ursprungligen halva Överbyn, uppskattningsvis 3.000 hektar, och var lika stort som byns övriga sex hemman tillsammans.

Bygatan gick ungefär där Kanalvägen nu börjar och korsades som nu av Överbyvägen.

Vid sekelskiftet år 1800 hade Överbyns sju hemman fått fyra avstyckningar *

A = nr 1 – LIASES (Nygårds; samma plats efter laga skiftet)
B = sub 1 – ABRAMS, *1784 (flyttar söder om bykärnan efter laga skiftet)

C = nr 2 – DUNDERS (samma plats)
D = sub 2 – FÖRARS, *1759 (samma plats)

E = nr 3 – ANDERSAS (Zachris-Pers; flyttar lite åt öster)

F = nr 4 – SVENS (Solbacka; flyttar nordväst om bykärnan efter laga skiftet)

G = nr 5 – FJÄRSMANS (flyttar nordväst om bygatan)
H = sub 5 – JON-ERS, *1742 (flyttar nordväst om bykärnan efter laga skiftet)

I = nr 6 – JUGAS (samma plats)
K = sub 6 – SVENNAS, *1795 (flyttar väster om bykärnan efter laga skiftet)

L = nr 7 – ERKAS (uppköpt av Högbo Bruk 1808)

* Vid laga skiftet år 1871 (fullföljt 1874) hade avstyckningarna utökats till 54 hemman och torplägenheter.

Rektorn och hembygdsforskaren Emil ”Mille” Lemhagen (1906-1983), från byn Lem i Ovansjö – farfar till regissören Ella – uppger 1930 att gårdarna i Överbyn är ”Liases, Abrams, Dunders, Skommars, Jonases, Huldas, Svennas, Ol-Mats, Pers, Jugas, Klockars, Anders-Pers och Heds”.

Någon måste ha lurat honom för det är ett godtyckligt urval. Han glömde nämligen Lars-Hans, Mjölnars, Blåsars, Förars, Per-Lars, Näset, Zachris-Pers, Solbacka, Jon-Ers, Pellas, Erik-Ols, Ågrens, Carl-Ols, Wallströms, Lenes, Bakoms, Långs och några till…

(fortsättning Bergsmän)

Hoghe

08 måndag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 1 kommentar

Etiketter

"Hoghebo", 58., Högbo, Hoghe, Ortnamnsforskning

Första gången Högbo i Gästrikland förekommer i skrift är 1499, då det omnämns som Högabodh. Nästa gång, 1541, heter det Högeboda och från 1543 finns belägg för Högebo, Högboo; Höbo, Högebo…

  • ?Högabodh 1499 – Matz j Högabodh
  • Högeboda 1541 – oluff gummundsson j högeboda
  • Högebo, Högboo 1543; Höbo, Högebo
  • Högebo 1632 – på Högebo Landztingh
  • Högboo 1685 – på LandzTinget i Högboo
  • Högbo 1869

Gamla högbyggrar har alltjämt uttalat namnet ”Högboo”.
I kommunen i övrigt – där de senaste hundrafemtio åren majoriteten är inflyttad befolkning till järnverket – säger man ofta ”Hôggbo”.

Det har antagits, att namnet skulle komma av att orten uppfattats vara högt belägen. Ortnamnsforskaren Johan Nordlander anser dock att det kommer ”knappast af app(ellativet) hög, utan af mansn(amnet) Hoghe”.

Så en Hoghe i ”Hoghebo(da)” alltså…?

Mina egna kunskaper i Ortnamnsforskning är både begränsade och vid det här laget bedagade, så jag kan inte värdera uppfattningen. Att det skulle ha funnits en medeltida Högbo-Hoghe är dock inte så lite kittlande för fantasin…

Högbo-Hoghe…?


Högbo var ursprungligen en by i Ovansjö socken. Den var socknens största och delades därför upp i tre mindre, Västerhögbo, Österhögbo och Överhögbo, vilka slutligen blev det smidigare Västanbyn, Östanbyn och Överbyn.

Det var i Västanbyn man först slog sig ned och som då var det egentliga Högbo – och särskilt högt beläget är ju inte det. Där uppfördes 1622 Högbo Capell, strax norr om där gamla Godtemplarlokalen nu ligger, och i hela Högbo by bodde då femhundra personer.

Med det växande Högbo Bruk var kapellet på Löten i Västanbyn felplacerat och flyttades 1777 till Överbyn, som därmed blev kyrkby.

(fortsättning Överbyn)

Sveriges Hembygdsförbund, PG 90 06 10-7, BG 900-6107

Studenten

01 måndag Jun 2020

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ Kommentarer inaktiverade för Studenten

Etiketter

57., Coronastudenten, Jussi Björling: "Studentsången", kårhusockupationen, majrevolten, selfie-med-en-ko, studentutmaning

Det är dags för Studenten.
I år kallas den Coronastudenten och omfattas av en massa restriktioner, där studentbal, champagnefrukost och studentflak måste ställas in och utsparken endast kan ske klassvis. Det verkar dock som många gymnasister efter värsta chocken känner sig lite utvalda; lite speciella.

Man säger fortfarande att man tar studenten, fast studentexamen – med studentskrivningar och muntliga tentor – avskaffades 1968. Det var samma år som majrevolten och kårhusockupationen ägde rum, en omvälvande tid, då precis allt ifrågasattes, antingen det var för borgerligt, för kommersiellt eller för traditionellt. Allt skulle plattas ut, avvecklas eller göras alternativt.

Studentskrivningarna ersattes med centrala prov, som för godkända betyg i kärnämnena – svenska, engelska, matematik – och diverse läsämnen samt ett specialarbete, gav gymnasieexamen. Det skulle man dock inte låtsas om.

Hela 1970-talet sa man att man gick ut gymnasiet, för att verkligen markera hur totalt betydelselöst det var, och många valde att inte ha studentmössa.
Min mor hade sett fram emot ett examensfirande och var bedrövad:
– Måste allt vara så uselt som möjligt då?
En del tog ut svängarna och istället för den vita mössan med gul-blå kokard hade man militärgrön Mao Zedong-keps med röd stjärna.

Efter 1970-talets nedtonade gymnasieavslutningar blev det tydligen för enformigt att bara ha det… enformigt. Det var visserligen väldigt korrekt mot de som inte gick gymnasiet, men småningom började man likafullt lättsinnigt vilja ta studenten igen.

Studentmössa av Uppsalamodell

Här har det varit ett stående inslag varje vår, att gymnasisterna har olika utmaningar att klara av.

Ett år dyker det upp tre killar och en av dem undrar om det är här han har sina underkläder. Vi är övertygade att han driver med oss, men alla tre håller minen och ser bekymrade ut.
– Det var väl här vi var på fest i går? säger han.
Det förnekar vi och killarna är skeptiska.

Då kör en bil med en kille och en tjej ned på gården. De går långsamt baklänges mot stängslet för att kunna ta en selfie med en ko.

Samtidigt stannar en tredje bil efter vägen, fyra killar kliver ur och en av dem hoppar häck över det dubbla elstängslet mot vägen och in i hagen. Det blir oro bland korna och deras kalvar och med tjuren i täten formerar sig djuren till ett V. Killen springer obekymrad baklänges och tar sina selfies, tjuren är i försvarsställning och vi står utom hörhåll och håller andan. När killen ska ut ur hagen igen är det motlut och han tar ansats flera gånger innan han kommer därifrån.

Häckhopparen har ingen aning om vad han just utsatt sig för och när vi äntligen samlat oss och kan prata igen undrar vi om killen utan underkläder verkligen hade en studentutmaning.

Valborgskören, Umeå – ”Studentsången” (2007)
Text: Med dr Herman Sätherberg – 1851 – Musik: Prins Gustaf

Prenumerera

  • Inlägg (RSS)
  • Kommentarer (RSS)

Arkiv

  • september 2022
  • augusti 2022
  • juli 2022
  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • november 2017
  • oktober 2017
  • november 2016
  • oktober 2016

Kategorier

  • BLOGGSKRIFT 5
  • BLOGGSKRIFT 6
  • EFTERLYSES!
  • NOG MINNS JAG!
  • SPORADISKT
  • UPPDIKTAT
  • UPPTECKNAT

Meta

  • Registrera
  • Logga in
Skapa en webbplats eller blogg med WordPress.

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • MHoegman
    • Gör sällskap med 48 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • MHoegman
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.