Etiketter

, , , , ,

I dag blir det kåldolmar! 

Micksmässmånda’n var en stor skördefest i Högbo under nästan ett sekel. Den upphörde som byfest för sjuttio år sedan, så vill man ännu fira dagen får man göra det utan den inramning dagen en gång hade. I år måste den dessutom firas enligt coronarestriktioner. Menyn blir dock som alltid:

Kåldolmar med rårörda lingon och potatis,
följt av äppelkaka med vaniljsås.

Ingen brukar opponera sig mot det…

Tordis Dahllöf (s. 36) menar att Mickelsmäss upphörde att firas för att helgen inte kunde förknippas med något särskilt festelement eller någon typisk maträtt. Här i Högbo har åtminstone inte avsaknaden av en central maträtt varit orsaken, då firandet med kåldolmar finns dokumenterat åtminstone sedan 1856.

Cajsa Warg tar upp kåldolmar i sin upplaga från 1765, vilket är det äldsta kända belägget i Sverige. Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, sådde 1920 fröet att Karl XII skulle vara den som introducerade turkiska dolma efter sina fem år i Osmanska riket, 1709-14, vilket Dick Harrison och flera historiker tvivlar på. Kungens matsedlar är nämligen väl bevarade och det finns inget som tyder på att han åt kåldolmar.

En troligare hypotes är då, menar forskarna, att kåldolmarna kom in i landet med de orientaliska fordringsägare, som uppehöll sig här 1716-32, sedan kungen lånat pengar vitt och brett till alla kostsamma krig.

Trots Karl XII:s föga troliga inblandning i kåldolmsimporten, har hans dödsdag, den 30 november, kapats som Kåldolmens dag som ett slags politiskt statement.

Jag vägrar politiska kåldolmar och håller mig till Micksmässmånda’ns.