Etiketter

, , , ,

Knutpunkten i Högbo kyrkby var Öfverbyns Spruthus, beläget vid Storbacken [Sto’báckôn], som det hette – med stark betoning på backen – trots att där inte fanns någon backe alls, än mindre en stor… Byggnaden hade strategiskt placerats i det som ursprungligen var Överbyns mitt, norr om bygatan – där nuvarande Kanalvägen går – i korsningen norr om kyrkgatan, nuvarande Överbyvägen. Olika datum på 1860- och och 1880-talen sägs ha funnits på väggens insida, men jag hade själv aldrig tillgång till byggnaden och har inte kunnat få något datum bekräftat.

Öfverbyns Spruthus – Högbo kyrkbys knutpunkt
Foto: Mona Algerstam, 2008-05-25

I spruthuset förvarades till en början en handdriven brandspruta, som krävde minst 4 personers bemanning.

1908 fanns där enligt Brandstods-Komitén: Befintlig slangspruta i godt skick, lemnar 40 kannor vatten i minuten, med 15 meters strållängd från munstycket. På stället finnes dessutom 1 Assurans slangspruta, 1 handspruta, 1 brandhake, flere ämbar, 1 brandstegar.

1938 inköptes en motordriven Albinspruta för ca 8 000:-.

För den som ville underhålla i byn var det en naturlig plats vid spruthustorget…
Pappa, Dunder’ Nils, berättade hur han och klasskompisen Förar’ Nils, båda födda 1914, brukade stå på spruthustaket när de gick i småskolan och sjunga för Pers’ Frida och Långs’ Karin och alla som passerade…
– Nisse skria så han var blå i ansiktet, sa Pappa, som själv längre fram blev bas.
Förar’ Nils, Nils Eliasson, var sedan kyrkosångare högt upp i åren.

När jag var barn spelade grabbarna fotboll och bandy på gatan i vägkorsningen. Dunders, Jugas och Långs hade sin gemensamma mjölkpall där innan nya vägen byggdes och på den satt publiken, kompisar, och hejade på.

På spruthuset anslogs lokala meddelanden från bysamfälligheten och jaktlaget, och affischer från Circus Scott och av gästande artister som William Lind och Arne Lamberth satt kvar året runt. Bräderna var fullmatade med gamla häftklamrar… Medan vi väntade på bussen där roade vi oss med att tyda initialer som ristats in under flera generationer. På baksidan av spruthuset satt min farbrors, S. H., Sven Högman född 1907, och en grannes, S. O., Sune Olsson född 1943… Det var som ett historiskt dokument.

Vid spruthuset stannade Konsumbussen på 50-60-talen, som trots att den var välbesökt inte konkurrerade ut de lokala butikerna Paul Carlssons och Rickard Jonssons, och där stannade också fiskbilen och senare glassbilen… Spruthuset blev också en obligatorisk anhalt för Bokbussen, sedan biblioteket stängts i mejeriet på Högbo Bruk. Bibblan hade hållit öppet två kvällar i veckan och Bokbussen kom var fjortonde dag, men det gick att beställa hem böcker till nästa gång, även fjärrlån, så det var en fin service.

Mannen hade för några år sedan besök av en tremänning som jobbade för guvernören i Texas, och när vi passerade den bläckhornsformade ladan måste vi givetvis presentera byns gamla fire station…
– THIS…?!