Etiketter

, , , , ,

Idag är det 107 år sedan min far kom till världen.

När han var 70 år upptäcktes det att han behövde en ny hjärtklaff. Det hade då nyligen varit stora skriverier om den modifierade Björk-Shileyklaffen, där svetsfogarna brast och många dog.
Pappa frågade ansvarig läkare om utsikterna att klara en operation och han tittade lugnt tillbaka och sa konstaterande:
– En del dör.
Så var det bara men något alternativ fanns inte, så det blev operation på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där en mekanisk klaff opererades in av tre isländska läkare. Pappa, som frossade i runor och isländska sagor, gillade skarpt att det var islänningar som opererade honom.
När han vaknade upptäcktes det att såret blödde, han fördes i ilfart ned till operation och sövdes på nytt och när han vaknade igen var han mycket dålig.

Hjärtat galopperar
vita rockar stabiliserar
tulpaner bugar vördsamt
över vaskanten

Han tillfrisknade och måste leva med Waran, blodförtunnande, resten av livet, och med ett hjärta som pickade lite som det ville, men han jobbade tjugo år till, tills han var drygt 90, och levde till 93.
– De var förvånade att jag hade ett så litet hjärta, sa han.
Litet men så gott! Och vad jag är tacksam att vi fick dessa 23 extra år tillsammans!


Henrik Lundqvist har också varit tvungen att genomgå en hjärtoperation för en ny hjärtklaff. Det var när jag såg Juli Lundqvists uppmuntrande teckning till pappa Henke på Twitter som jag kom att tänka på hur barnen gjorde högvis med teckningar till Morfar, som vi skickade till honom i ett stort, brunt kuvert. Underbart!

Henrik Lundqvist
@hlundqvist35
Day 3. Surgery went really well. About 5 hours to get it all taken care of. Really appreciate the great staff here at the Clevland Clinic. Last few days has been pretty crazy but feel like I’m in really good hands. Every day is a step in the right direction!

Bild