Rivstart

28 söndag Mar 2021

Etiketter

126., Hertig av Halland, islossning, Norrsidan Högbo, Prins Julian, snösmältning, utsäde, vårbruk

Allt kommer slag i slag nu, vårdagjämningen och vårfrudagen – eller våffeldagen, utan våfflor men med ugnspannkaka för vår del, sedan jag lyckats kratta åt mig ett präktigt ryggskott.
I dag infaller sommartid igen. Dottern ringde klockan tio och undrade förvirrad vad klockan egentligen var då hon missat alla påminnelser. Det här skulle egentligen vara sista gången klockan vrids fram i de länder som vill ha permanent normaltid, men tidsplanen har spruckit. Det verkar ta tid innan vi kan synchronize our watches…
I dag går vi också in i dymmelveckan – och på skärtorsdagen är det redan 1 april. Vart tog mars vägen…?!

Jordbrukskataloger har ramlat in och helt plötsligt blev det bråttom att göra årets skiftesplaner, beställa ekologiskt utsäde – grynhavre Symphony, foderärt Eso och vallfrö Optivall Styrka – och att sätta igång dräneringspumpen på Norrsidan.

Om det här håller i sig kan det bli ett tidigt vårbruk i år…

*Jädraån, eller åtminstone den del som kallas ”Dunders’ ån”, sköljde i torsdags och genast var kniporna där och dök…*

Snösmältningen avslöjar obarmhärtigt allt som är ogjort sedan i höstas, lövhögar, kvistar, hela grenar… Trädgården skulle behöva åtskillig omvårdnad, men kroppen är inte med på noterna.
Det får bli fokus på en halvcirkel på 25 meter från bron – så pass att det ser bebott ut…

Prinsessan Sofia och Prins Carl Philip fick i fredags en tredje son och småprinsarna Alexander och Gabriel en lillebror. Redan efter några timmar lämnades sjukhuset och i dagens konselj har nytillskottets namn kungjorts – **Julian**.

Prins Julian blir hertig av Halland och övertar därmed Prins Carl Philips gudfars, Prins Bertils, gamla hertigdöme. Grattis Halland! Drottning Juliana av Holland var gudmor till Prins Julians farfar, Kung Carl XVI Gustaf. Och Kung Karl XIV Johan hette Jean Baptiste Jules [Johan Baptist Julius] Bernadotte.
De tänkte till bra där…

Är man ogin om man inte vill betala medborgarlön och pension vid 55 i medelhavsländer…?

27 personer i riksdagen har röstat för en skuldsättning på 150 miljarder – 150.000.000.000…
Barnbarnen är därmed intecknade tills de är drygt medelålders…

Röstningen var: 27 JA – 15 NEJ – 14 AVSTÅR – 293 FRÅNVARANDE

293 oskäligt mycket avlönade brydde sig inte ens om att tycka till!

Bykarta 1758

21 söndag Mar 2021

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ Kommentarer inaktiverade för Bykarta 1758

Etiketter

125., bykarta 1758, Högbo kyrkby/Överbyn, Hedängesån/Jädraån

Jag har haft min andra födelsedag sedan pandemin utbröt. Betyder det att jag nu har två till godo…?

Skämt åsido så var det en helt okej födelsedag också i år. Med blommogram och hälsningar via snigelpost, dator och mobil och långa telefonsamtal med vart och ett av barnen finns inget att klaga på.

Svägerskan och svågern uppvaktade dessutom med smaskig morotskaka och termoskaffe ute på bron…

Mona vet vad jag vurmar för och förärade mig bykartan över Överbyn av år 1758, eller som den heter

Geometrisk Charta
öfver
Delningen
Åkrar, Wretar och Hemängar
Högbo Öfra Byegrannar emellan
af
Ofuansjö och Gestrikland
uprättad åren 1758 och 1759

Hennes hälsning löd:
”Tiden är ingenting, skrev Hasse Alfredsson. Här kan du se 260 år tillbaka och lite har det väl hänt men åarna flyter fram då som nu men så är det inte överallt…”

Ja, åarna ja…!

2021-03-17: Då som nu rinner Hedängesån ut i Jädraån…
Och då som nu ligger Dunders i åkorsningen…

Min dubble anfader Erich Dunder hade köpt hemman Nr 2, Dunders, 11 år tidigare, 1747. I många handlingar förekommer han utan förnamn, 1717-43 ofta som Bergsgevaldiger Dunder och 1744-67 som Kolmätare Dunder. När han dör kallas han Bergsgevaldiger Dunderberg, som hans barn då ändrat namnet till.

Det står att kartan upprättades 1758-59, men den här kartan avser 1758. 1759 överlät nämligen Erich Dunder 2/3 av Dunders på sonen Petter Dunderberg och 1/3 på mågen, Föraren Carl Jean Jenische, gift med dottern Maria, som bildade gården sub 2 – Förars.

Under Beskrifning längst upp till höger på kartan står hemmanens ägare. 1758 fanns i Överbyn 7 stamhemman och 1 avstyckning, sub 5 – Jon-Ers. Hemman Nr 7 – Erkas var redan då ett arrendehemman under Högbo Bruk.

A = Olof Elieson [Nr 1 – Liases, född i gården 1706]

B = Kolmätaren Dunder [Nr 2 – Dunders, köpte gården 1747]

C = Anders Larsson [Nr 5 – Fjärsmans, född i gården 1702]
D = Anders Andersson [sub 5 – Jon-Ers, måg i gården 1742]

E = Olof Jonsson [Nr 6 – Jugas, född i gården 1708]

F = Erik Ersson, landbonde under Högbo Bruk [Nr 7 – Erkas, född i gården 1713]

G = Anders Hansson [Nr 3 – Andersas, född i gården 1712]

H = Erik Jonsson [Nr 4 – Svens, född i gården 1715]

Varför hemmanen Nr 3 och Nr 4 är så styvmoderligt behandlade att de inte får följa bokstavsordningen vet jag inte.

Dessa gôbbar…! De blir som gamla bekanta… 🤗

Mattan

14 söndag Mar 2021

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 11 kommentarer

Etiketter

124., Ekenäs Kvinnliga HemslöjdsSkola / EKHS, kortknutsrya / flossamatta, mastodontprojekt

Mamma hade tidigt ett textilt intresse och ville utbilda sig inom hemslöjd. Det var ett arv från hennes moster Ellen, som var barnmorska, och arvet gick sedan vidare främst till en brorsdotter och en systerdotter, som blev textilt yrkesverksamma. Själv tog jag mig aldrig tid att utveckla någon färdighet och efter mig har arvet runnit ut i sanden…

För Mamma kom vinterkriget emellan (1939-40) och när det upphört började hon vid Ekenäs Kvinnliga HemslöjdsSkola (EKHS), där det lästes vävteori, färgning, yrkesteckning, yrkesräkning, bokföring och hemslöjdsaffärslära. Lagom när hon var klar där utbröt fortsättningskriget (1941-44) – och därefter blev det evakuering – och emigration…

Redan 1937 hade hon dock gjort en växtfärgad kortknutsrya, som hon berättar om i Nog minns jag!:

”Tillbaka från sanitetskursen tog jag itu med min stora önskan sedan många år: att göra en flossamatta, eller kortknutsrya. Mamma var som Morfar och ville inte att det skulle dras till något utan vara den vanliga vardagslunken. Varje gång jag tog in vävstolen för att väva handdukar eller bordsdukar fick jag höra:
’Ska du ta in det där eländet nu igen!’ och den här gången blev jag riktigt motarbetad, från alla håll.

Jag hade skrubbat ullen själv och för att få den spunnen fraktat den i ryggsäck på skidor tvärs över åkrarna till Hulda Avellán, som var faster till Veras man, Arne.

Därefter växtfärgade jag 20 kg ullgarn med stenmossa, björklöv, grankottar, ljung och svinlingonris, som jag samlat. Utländska färgämnen som krapp, sandel, indigo och galläpplen köpte jag på apoteket, likaså järnvitriol och kopparvitriol, och allt betades i alun.

Så försökte jag få Erik att köra vår gamla vävstol till Ivar Sahlstedt i Tvära, men han vägrade, så jag satte själv för Filemon och körde dit. Vävstolen sågades itu och sidostyckena återanvändes medan mellanstycket nytillverkades, så mattan kunde få en bredd av 2,80 meter.

Jag ville ha ett 18-trådigt fiskegarn som mellaninslagsgarn för att det skulle bli tillräckligt starkt och cyklade till Berglunds i Sjundeå och hämtade det, med paket både bak och fram på cykeln. Mellaninslagsgarnet köpte jag ofärgat och färgade brunt i träsket för att det skulle bli billigare.

Därefter var jag in till Neovius i Helsingfors och beställde ett mönster, som var en förstoring och delvis omändring av en mindre rya.

Vid midsommartid 1937, när jag nyss fyllt 22, började jag väva det som av omgivningen kallades galenskapen och som blev en 2,80 meter bred och 3,80 meter lång flossamatta eller kortknutsrya. På ena kortsidan vävde jag in ”M. Ö.” och ”1937”. Jag måste på grund av bredden ha någon bredvid mig när jag slog till, och moster Ellen var med ett tag, annars hoppade Mamma in.

Två månader senare var den färdig och Mamma rullade stolt ut den och visade upp den för alla människor. Jag fick emellertid höra hur synd det var om mina systrar, som hade precis samma möjlighet som jag, men som valde att väva långmattor.”

Omständigheter gjorde att Mamma aldrig kunde förverkliga sin önskan att arbeta som textilkonstnär, men passionen fanns där hela livet.

När jag läste Pappas dagbok från 1935, där han berättar om hur Jakob Andersson, ”Snickar’ Jakob”, hjälpte honom att komma igång med biodlingen, upptäckte jag att denne var farfar till textilkonstnärinnan Lena Maria de Geer – Gunvor Göransson-stipendiat 2009 – och tänkte genast på Mammas driv med allt dylikt…

Kvarnströmmen

07 söndag Mar 2021

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 8 kommentarer

Etiketter

123., Högboleden / Gästrikeleden, Joel Rådberg, Kvarnströmmen Jädraån, Kvarnströmmens rast-/grillplats, Tobbe Eriksson

Kvarnströmmen i Jädraån har varit utflyktsmål i generationer. Strömmen utgör gränsen mellan Överbyn och Västanbyn eller, om man så vill, Högbo och Sandviken. Förr badades det i Kvarnströmmen, även vinterbad, men numera är det fiske och kanske geocaching som gäller – eller helt enkelt en fikapaus vid rastplatsen på ”Sandvikensidan” när man går Högboleden.

*Vi brukar försöka hinna med åtminstone en vacker dag vid Kvarnströmmens rast-/grillplats* *varje sommar med barn och barnbarn, mete, lekar och blåbärsplockande…*

Inspirerat har Kvarnströmmen gjort genom tiderna, både öra och öga…

Hur många broar som funnits över Kvarnströmmen vet jag inte och inte heller när den första stålbron kom. Den tidigaste bron jag minns, 1950-60-tal, var i alla fall lackerad orange. Jag saknade den…