Etiketter

, , , , ,

Och regn kom och kyla kom, några dagar senare än vad det först var sagt, men det kom och försvann. Må det vackra vädret bestå!

På söndag är det Mors dag. Dagen initierades i Sverige för 102 år sedan och ett år tidigare i Finland, där det är officiell flaggdag. Det hette att mödrarna skulle få en fridag från hushållsarbetet, något som inte alls var en självklarhet på den tiden, och det gavs också ut anvisningar till hur dagen skulle firas.

Pappa hissade alltid flaggan på Mors dag.
Sedan cyklade vi upp till Holmröddret eller rodde upp i Hedängesån och plockade liljekonvaljer åt Mamma Finlands nationalblomma och Gästriklands landskapsblomma men maten stod hon fortfarande själv för. Det lät sig helt enkelt inte göras att manövrera bort henne från hennes egna domäner…

Fortfarande när jag flyttat hemifrån plockade Pappa liljekonvaljer åt Mamma på Mors dag.

En Mors dag för många år sedan — och Erkasstenen ligger ännu högt…

Frufridagen tillkom på initiativ av Lennart Hyland i radioprogrammet Karusellen, först 1954 och sedan 1963, och finns numera också upptagen som temadag den 24 januari. Tanken där var ungefär densamma som med Mors dag, att ge husmödrar en fridag från hushållsarbetet, vilket ännu på 50-talet var kontroversiellt. ”Idrottsrörelsen undrade hur det skulle gå med tävlingar och lagsporter om männen var tvungna att laga mat och byta blöjor” — en dag…! (Och någon tanke på att kvinnor ville utöva tävlingar och lagsporter fanns inte.) Dagens fäder, som ofta är pappalediga i månader, kan knappast föreställa sig de separata livsstilar kvinnor och män då hade.

Jag läser att 86 procent av svenskarna på något sätt uppmärksammar Mors dag. Numera ses dagen ibland som ett krasst påfund av köpmännen, men det var åtminstone inte hela andemeningen när dagen skapades. Här brukar två av ätteläggen höra av sig medelst telefon eller textmeddelande, medan den tredje klassificerar dagen som ett handlarnas jippo.


Statstelevisionens vara eller inte vara debatteras — varför ska vi matas med statstelevision när vi inte har statskyrka? — och missnöjet blir allt starkare. Jag har tyckt att det bästa med den statsfinansierade televisionen varit reklamsnuttarna med ICA-Stig: 13 år med Hans Mosesson och 6 år med Loa Falkman. Proffsigt och begåvat!

Nu kan jag bara instämma med många andra: Vad är det som har hänt med ICA-Stig?

Visa källbilden
”ICA-Stig”: Hans Mosesson, 2002-2015, och Loa Falkman, 2015-2021