Svensk militärhistoria är verkligen en historia för sig och inget som kan sammanfattas i enkla ordalag. För den som är intresserad att fördjupa sig i ämnet – eller vill ha en uppslagsbok – rekommenderar jag därför Hans Högmans sida ”Svensk militärhistoria”, som omfattar de flesta aspekter på ämnet och som ständigt uppdateras.
När jag släktforskat på mina finlandssvenska anor från Nyland har jag hittat massor med rusthållare. Det var bönder som åtog sig att hålla ryttare med häst och utrustning mot att de befriades från grundskatterna. Kanske var det närheten till ryssen som gjorde det angeläget med stor uppslutning just där. Bland mina rikssvenska anor i Gästrikland finns ingen rusthållare och endast ett fåtal indelta soldater.
När jag forskade på svärsonens sörmländska släkt dök det upp en del båtsmän, och en av dessa var en dubbel ana och stack ut lite extra. Han hette Anders Svensson Österberg Runman (f. 1751) och var mågens farfars-farmors-farfars-far genom sonen Eric Andersson Eckerman (f. 1791) och hans farfars-farfars-morfars-far genom sonen Johan Andersson (f. 1795).
Anders Runman gifte sig 1780 med Brita Jöransdotter (f. 1754), dotter till båtsman Jöran Andersson (f. 1720) och Ingrid Larsdotter (f. 1722), Oppusa, Runtuna.
Om Anders Runman finns noterat i Soldatregistret: ”Antagen: 1781. Regemente: Södra Roslagens 1:a båtsmanskompani. Rote: Täljö. Kompani: 1 Komp Fördubbling. Socken: Österåker. Torpnummer: RB-F1-0112”.
Anders Runmans familj levde i Runtuna socken, Södermanland; i Oppusa (1780-1783 och 1790-1792), i Österberga (1793-1801), i Löfsund (1801-1802) och i Österberga (1807-1812).
Båtsmansuniform m/1778, Marinmuseum, Karlskrona
(Foto: Hans Högman, 2007)
Om sonen Eric Andersson Eckerman (f. 1791 i Oppusa, Runtuna) meddelar prästen i husförhörslängden att han var ”Svag i Xstendomen”. Eric gifte sig 1817 med Anna Abrahamsdotter (f. 1783 i Frustuna).
Sonen Johan Andersson (f. 1795 i Österberga, Runtuna) gifte sig 1815 med Maja Stina Paulsdotter (f. 1793 i Västerberga, Runtuna), dotter till båtsman Paulus Jansson Englund Carman (f. 1755) och Caisa Ersdotter (f. 1757).
År 1934 hittades vid rivningen av sista stugan i Österberga by en brevlapp, skriven den 3 mars 1799 i Karlskrona av båtsman Anders Runman. Det var en hälsning hem till hans rotebonde Hans Lind, som också stod fadder när sonen Johan döptes 1795-09-14. I ett post scriptum vädjar båtsmannen till gudfadern att inte glömma bort hans Johan, då 3 1/2 år, med skor, “så han inte far illa om sina små fötter”…
Min kiära bror Hans Lin, jag önskar dig alt got.
Så som nu tid och tilfelle medgifves så vil jag med några rader låta dig min kiära bror veta mit tilstånd. Så lofvad vare Gud har jag haft en god hälsa intil närvarande stund och detta Gud låte mig få förspörja dätsamma ifrån dig min kiära bror, vilket skulle vara mig en hjärtelig fännat och glädje.
Min kiära bror Hans, nu är min kiärliga begäran till dig min kiära broder, at du gör anstalt om detta mitt bref och lagar att jag får svar med nästa post som afgår till Calscrona. Tilika beder jag dig min kiära broder, att du är av den godhedten och lagar att jag får min vårlön, men et är til att upselvera att Upsabönderna inte jer ut någon vårlön för ängens skull, men nu är min kiärliga bejäran til dig min kiära broder at du är af den godheten och lagar at jag finge två rikdaler, annars vete Gud huru jag skal komma ifrån Calscrona. Om Gud hielper mig hem så vill jag vara densamma som dätt vil aftiäna.
Slutligen en tusenfalt hälsning til alla mina rotebönder, men allra mäst till dig min kiära broder samt din kiära hustru och barn. Jag är och förblifver eder hulda och trogna rotebåtsman til min död.
Anders Runman
Calscrona den 3:e mars 1799
P. En tusenfalt hälsning till mäster Lin at jag har hälsan. Min kiära mäster glöm inte bort min lilla Johan med skor, så att han inte far illa om sina små fötter. Jag vil det aftjena om Gud hjelper mig hem till hemorten.
Adjö, lef väl, det är min önskan.
MHoegman 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.