Vintersolståndet

Etiketter

103., återvinning, julklappar, katarsis, livsförändring, midvinter, nostalgi, onlinehandling, saknad, vemod, vintersolståndet / starbrak

Nio kassar papper har gått till återvinningen. Massor med årgångar av gamla Avelskuriren, Avelsnytt och liknande har fått stryka på foten, tidskrifter som under 33 år var avgörande delar av våra liv. Det är en tveeggad katarsis, att utplåna något för evigt. 

Fortfarande finns mycket husdjursmaterial kvar. Var drar man gränsen? En del menar att man bara ska spara det som man använt de senaste två åren. Vilket torftigt liv det skulle bli! Gamla foton, brev och dokument är ju ens egen och släktens historia!

---

Julklapparna är köpta och inslagna, men när de kan överlämnas är ovisst. Det är alltid ovisst för oss, eftersom mottagarna bor så långt bort att det normalt behövs tid för övernattning. Nu när vi bara kan träffas utomhus är det än mer ovisst. 

Det som har handlats har handlats på nätet. Två av barnbarnen träffade vi senast i augusti, två i juni och två i – februari. Det är svårt då att veta vad som kan passa. ABC Leksaker AB i Danderyd levererar i alla fall sina julklappar med varningstext…

Julklappar färdiga för leverans!

---

I dag är det tretton år sedan Pappa dog, på årets kortaste och mörkaste dag, vintersolståndet eller starbrak.

– Den 11 januari brukar man se tydligt att det har vänt, sa Pappa på sin sista Tredje Advent. 
Den 11 januari skulle bli hans 94-årsdag och blev hans begravningsdag.

Han bad att få komma hem och dö och allt ordnades och förbereddes hemma. Följande dag gav en sköterska honom morfin när jag inte var där och ställde mig inför fullbordat faktum.
– Han ville inte äta, sa hon kort, märkbart orolig när hon såg min uppsyn. Alltså skulle han straffas?

Chocken. Besvikelsen. Sorgen.
Hon tog ifrån oss vårt farväl.

Upprepade gånger hade jag hört Pappa bestämt freda sig mot alla som försökte ge honom morfin. Skulle han ha ångrat sig på ett dygn och inte velat komma hem…?

Konsumtion

Etiketter

50., återvinning, Coronavirus/COVID-19, det enkla livet, Gekås Ullared AB, lappa-och-laga, secondhand/begagnat, shopping, slit-och-släng

Svenskar måste dra ned på konsumtionen sägs det, men det framförs inte direkt några strategier hur det ska gå till. Fattigpensionärer och de flesta deltidsarbetande har inte råd att konsumera varken varor eller tjänster, så där är det självreglerande och en bonus för staten.

Det är väl ingen tvekan om att svensken i gemen skulle klara sig utmärkt på halva sin konsumtion vad gäller köp av möbler, kläder och elektronik liksom resande, hotellboende, besök på restaurang, kafé, bio, frisör, gym, spa… Problemet är hur man ska förmå folk att av ideella skäl frivilligt avstå det man vant sig vid och har råd med.

Det är hos ett fåtal som secondhand har slagit igenom och som ägnar sig åt att återvinna. Många som inte är shoppingmissbrukare ser ändå konsumtion som en mänsklig rättighet. Busslaster med folk åker till köpcentra för att handla helt besinningslöst det de inte alls behöver för att sedan kasta oanvänt.

Konsumerandet är där en livsstil, inte en livsnödvändighet. Några krafttag för att stävja okynnet med att bygga onödiga sopberg görs egentligen inte från myndighetshåll – annat än att då hålla en halv miljon pensionärer under existensminimum, vilket inte lär kompensera shoppingen nämnvärt.

Det är tveksamt om det går att på frivillig väg ändra på vanan att slentrianmässigt köpa hem mat och kläder som sedan bara kastas; att nöjeskonsumera.

Gekås Ullared AB, varuhus för 7.000 samtidiga kunder på 77.000 kvadratmeter

---

Om folk ändå skulle tvingas till begränsningar vad gäller konsumtion, kan man ju undra hur mycket det är önskvärt att konsumtionen borde minska med tanke på den minskade produktion och de minskade arbetstillfällen det för med sig.

Coronaviruset – COVID-19 – har visat på sårbarheten för verksamheter redan efter några veckors pausande. Det är svårt att tänka sig ett samhälle där många flera verksamheter än så permanent stängs ned som en följd av utebliven konsumtion.

Starkt minskad produktion kan inte ge tillräckligt mycket skatt för att med bidrag kompensera alla som inte längre har något arbete. Man måste då själv skapa sin försörjning, vilket blir en utmaning för den som är van med en trygg anställning.

Medveten Konsumtion sprider information om medveten konsumtion och följden av överkonsumtion. Stöd dem via PG 90 06 89-1, BG 900-6891, Swish 123 90 06 891