• Om

MHoegman

~ TJYVTJOCKT

MHoegman

Etikettarkiv: stenåldersboplats

Gyltberget – körstigar f.d.

20 söndag Okt 2019

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ Kommentarer inaktiverade för Gyltberget – körstigar f.d.

Etiketter

21., Holmröddret Högbo, körstigar, Länsmuseet Gävleborg, liggmila/gylta, OK Hammaren Högbo Bruk, resmila, släpvägar, stenåldersboplats

(fortsättning från Gyltberget – kolbottnar)

Gyltberget, eller som det också kallas Dunders berget eller till och med Sigrids berget, i Holmröddret, var åtminstone under ett sekel ett mycket populärt friluftsområde. Tillgängligheten dit från Sandviken via Kvarnströmsbron var naturligtvis en bidragande faktor och Fröken Sigrids villa en annan. Svamp- och bärplockare dök in i storskogen bakom vedbon vid Dunders fäbodstuga, följde de snirkliga stigarna och kom tillbaka med korgar och bunkar fyllda av svamp och bär. Orienterare, motionärer och hundägare var ofta på berget, liksom skolklasser och scouter. Dunders kor gick fritt på skogen in på 1940-talet, då de ibland även mjölkades i Holmröddret, och på 1960-70-talen var Gyltberget inhägnat för ungdjuren.

På 1990-talet hade skogen på berget blivit drygt hundraårig och risken blytung, att marken hade för högt naturvärde för få att vara privat. För att behålla fäboden var en avverkning därför nödvändig och kom till stånd 2011.

OK Hammarens karta 1997, där de gamla kör- och släpstigarna finns utmärkta

Inför avverkningen märkte Länsmuseet upp lämningarna efter liggmilorna, gyltorna, med blågula fornminnesband och skogsbolaget lämningarna efter resmilorna, som räknas som kulturhistoriska. Vid besiktning efter avverkningen hade ändå lämningarna av den nordligaste liggmilan och båda resmilorna fått körskador.

Markberedning förespråkades av skogsbolaget och lämningarna fick inte bli mera skadade, så jag bad att Länsmuseet skulle komma ut och banda på nytt, även resmilorna, vilket egentligen inte var deras ansvar. För säkerhets skull köpte jag också röda plastkäppar, som jag satte runt varje lämning.

Enligt skogsvårdslagen ska områden med höga rekreationsvärden inte påverkas negativt av skogbruk, och ur otaliga aspekter var Gyltberget i högsta grad skyddsvärt. Vanliga skogsstigar och nyanlagda leder får enligt skogsvårdslagen inte ens övertäckas med ris. Tusenåriga körstigar och släpvägar är för många närmast helig mark, och det krävs ingen skoglig utbildning för att inse deras oskattbara historiska värde.

Dagen för markberedningen var det ännu barmark och de gamla stigarna och vägarna syntes alldeles tydligt, så det var absolut ingen risk att de skulle bli skadade. Vilken tur! minns jag att jag tänkte, att det inte börjat snöa än…

What could possibly go wrong?

ALLA GAMLA KÖRSTIGAR OCH SLÄPVÄGAR PLÖJDES UPP!

Något dylikt ska givetvis inte kunna hända och det får helt enkelt inte hända. Jag inte bara trodde, utan jag tyckte verkligen att jag vidtagit alla försiktighetsåtgärder.

När man anlitar ett skogsbolag får man ofta inte veta vem som ska utföra en åtgärd, utan måste kommunicera via en mellanhand. På en så viktig plats som Gyltberget skulle jag självklart ha satt in egna vakter överallt, även om jag måst låna till kostnaden.

Det enda rätta hade varit att Gyltberget över huvud taget aldrig fått någon markberedning och plantering. Skogen hade kunnat få ta sig i den takt den velat, bara man även fortsättningsvis haft kvar de gamla körstigarna och släpvägarna – och alltid hade det väl växt något.

Jag hörde mig för med OK Hammaren, som jag visste hade fina kartor med stigarna markerade, och hoppades att jag skulle kunnat återställa något, men till det hade det behövts några hundra och åter några hundra personer som orkat gå omkring i stenskramlet…

Att tusenåriga körstigar utplånats under mitt förvaltarskap är ett monumentalt misslyckande och helt oförlåtligt. Själv har jag alltid haft så mycket arbete att jag inte hunnit vistas på berget så mycket som jag velat, så det var något jag hade på min bucket list…

Jag hoppas att alla med skyddsvärda områden tänker på att aldrig utgå från att andra gör det som ska göras, utan tar egen kontroll.

Gyltberget – kolbottnar

17 torsdag Okt 2019

Posted by MHoegman in UPPTECKNAT

≈ 1 kommentar

Etiketter

20., Fornsök, Holmröddret Högbo, kolarkoja, liggmila / gylta, Norrsidan Högbo, resmila, Riksantikvarieämbetet / RAÄ, stenåldersboplats

På Gyltberget i Holmröddret hittades 2005 föga oväntat lämningar efter liggmilor, gyltor. På kartan nedan är de nummer 370 och söder därom nummer 367, som består av lämningar efter två liggmilor.

Strax väster om 367 upptäcktes 2011 en stenåldersboplats, som fått nummer 512.

Berget, som ligger 75-80 meter över havet, kallas i folkmun även Dunders berget, eftersom det ligger i Dunders utäga eller fäbod, eller till och med Sigrids berget, efter Fröken Sigrid Göranssons villa på sydsluttningen, som sedan 1960-talet är Scoutstugan.

Liggmilor, gyltor, är de äldsta kolmilorna och bandas som fornlämningar.
Resmilor är yngre och räknas som övrig kulturhistorisk lämning.

Beträffande boplatsen 512 och de två liggmilorna 367, sms:ade extra arkivarie Kerstin Westrin 2012-11-20:
– – – Om man tänker lite fritt så där, så kom man paddlande i kanot runt 5000 f.Kr., såg en sandig, ytligt stenfri vik med skyddande höjd i ryggen och slog läger där och jagade säl (de absolut vanligaste benen på dom här platserna).
När man sedan, medeltid, behövde en bra plats att kola var det en relativt plan, sandig och stenfri yta gärna nedanför en höjd det man sökte och därför är det inte ovanligt alls att boplatser från stenåldern ligger på samma plats. – – –

Det är mäktigt att tänka sig att skiftet Norrsidan var en del av Littorinahavet, där stenåldersfolk kom paddlande i kanoter och förtöjde vid Boplats 512 på Gyltberget…


Fornlämningar
512: Boplats, minst 12×10 m ( Ö-V). I rotvälta och genom provgropsgrävning framkom kvarts, porfyr och skärvsten. Boplatsen fortsätter sannolikt in under liggmilan. (RAÄ dnr 326-4037-2011). Kerstin Westrin 2011-11-08.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.
=> Strax väster om liggmila 367.

367: Kolningsområde, 35×30 m (NNV-SSÖ), bestående av 2 kolbottnar efter liggmilor. Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 10×8 m (N-S) och 0,4-0,5 m h. Runt kanten är ett stybbdike, 0,5-1 m br och intill 0,4 m dj. Dike saknas i S. 10 m SÖ om denna är: Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 8×7 m (N-S) och 0,4-0,5 m h. På NÖ sidan är ett stybbdike, 0,5-1 m br och intill 0,5 m dj. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: På S liggmilans N del är en släpväg (NÖ-SV). Bo Ulfhielm / Maria Björck 2007-01-01.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.

370: Kolbotten efter liggmila, rektangulär, 12×9 m (NV-SÖ) och intill 0,3 m h. I SÖ ör ett stybbdike, 1-2 m br och intill 0,2 m dj. Ytan är NV-sluttande. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: Skadad på SV kanten av skogsmaskin. Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Någon skogsmaskin hade aldrig gått på Gyltberget förrän 2011, så antagligen var det åverkan av terrängfordon. Inför avverkningen 2011 bandade Länsmuseet liggmilan som fornlämning, men den fick ändå ytterligare körskador.
Som fast fornlämning är den lagskyddad enligt kulturminneslagen.

Övriga kulturhistoriska lämningar
374: Kolningsområde, 30×30 m st, bestående av 1 kolbotten efter resmila och 1 grund efter kolarkoja. Kolbotten efter resmila, rund, 17 m diam och 0,2-0,4 m h. Ytan är plan. 3 m NÖ om kolbotten är: Grund efter kolarkoja, rektangulärt, 4×2 m (NV-SÖ). I NV är ett spismursröse, rektangulärt, 2×1,5 m st och 0,6 m h, av 0,2-0,5 m st stenar. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: Kolbotten och kojgrund har skador av skogsmaskin i N kanten. Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Någon skogsmaskin hade aldrig gått på Gyltberget förrän 2011, så antagligen var det åverkan av terrängfordon. Inför avverkningen 2011 hänsynsbandade skogsbolaget resmilan, men den fick ändå ytterligare körskador.
Som kulturhistorisk lämning ska den hanteras enligt skogsvårdslagen.
=> 150 meter väster om Scoutstugan (Fröken Sigrid Göranssons villa f.d.).

378: Kolbotten efter resmila, rund, 13 m diam och intill 0,2 m h. Ytan är plan. På kolbotten är en stubbe, vars ålder enligt årsringar är ca 120 år gammal. Maria Björck / Benedict Alexander 2005-06-20. Skadebeskrivning: NV delen är skadad av en traktorväg (NNV-SSÖ). Bo Ulfhielm / Maria Björck  2007-01-01.
Inför avverkningen 2011 hänsynsbandade skogsbolaget resmilan, men den fick ändå körskador.
Som kulturhistorisk lämning ska den hanteras enligt skogsvårdslagen.

Ytterligare information om fornlämningar och kulturhistoriska lämningar är sökbar hos RAÄ, Riksantikvarieämbetet, under Fornsök.

Antagligen borde jag som markägare vid avverkningen 2011 ha dubbelkollat och haft vakter som bevakat så inga körskador uppstod, men får förklara det med att jag inte visste bättre, vilket naturligtvis inte är ett försvar. Mea culpa!

Prenumerera

  • Inlägg (RSS)
  • Kommentarer (RSS)

Arkiv

  • juni 2022
  • maj 2022
  • april 2022
  • mars 2022
  • februari 2022
  • januari 2022
  • december 2021
  • juni 2021
  • maj 2021
  • april 2021
  • mars 2021
  • februari 2021
  • januari 2021
  • december 2020
  • november 2020
  • oktober 2020
  • september 2020
  • augusti 2020
  • juli 2020
  • juni 2020
  • maj 2020
  • april 2020
  • mars 2020
  • februari 2020
  • januari 2020
  • december 2019
  • november 2019
  • oktober 2019
  • september 2019
  • augusti 2019
  • juli 2019
  • juni 2019
  • november 2017
  • oktober 2017
  • november 2016
  • oktober 2016

Kategorier

  • BLOGGSKRIFT 5
  • BLOGGSKRIFT 6
  • EFTERLYSES!
  • NOG MINNS JAG!
  • SPORADISKT
  • UPPDIKTAT
  • UPPTECKNAT

Meta

  • Registrera
  • Logga in
Skapa en webbplats eller blogg med WordPress.

Blogg på WordPress.com.

  • Följ Följer
    • MHoegman
    • Gör sällskap med 46 andra följare
    • Har du redan ett WordPress.com-konto? Logga in nu.
    • MHoegman
    • Anpassa
    • Följ Följer
    • Registrera
    • Logga in
    • Rapportera detta innehåll
    • Visa webbplats i Inläggsvyn
    • Hantera prenumerationer
    • Minimera detta fält
 

Laddar in kommentarer …
 

Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.