Etiketter
103., återvinning, julklappar, katarsis, livsförändring, midvinter, nostalgi, onlinehandling, saknad, vemod, vintersolståndet / starbrak
Nio kassar papper har gått till återvinningen. Massor med årgångar av gamla Avelskuriren, Avelsnytt och liknande har fått stryka på foten, tidskrifter som under 33 år var avgörande delar av våra liv. Det är en tveeggad katarsis, att utplåna något för evigt.
Fortfarande finns mycket husdjursmaterial kvar. Var drar man gränsen? En del menar att man bara ska spara det som man använt de senaste två åren. Vilket torftigt liv det skulle bli! Gamla foton, brev och dokument är ju ens egen och släktens historia!
Julklapparna är köpta och inslagna, men när de kan överlämnas är ovisst. Det är alltid ovisst för oss, eftersom mottagarna bor så långt bort att det normalt behövs tid för övernattning. Nu när vi bara kan träffas utomhus är det än mer ovisst.
Det som har handlats har handlats på nätet. Två av barnbarnen träffade vi senast i augusti, två i juni och två i – februari. Det är svårt då att veta vad som kan passa. ABC Leksaker AB i Danderyd levererar i alla fall sina julklappar med varningstext…
I dag är det tretton år sedan Pappa dog, på årets kortaste och mörkaste dag, vintersolståndet eller starbrak.
– Den 11 januari brukar man se tydligt att det har vänt, sa Pappa på sin sista Tredje Advent.
Den 11 januari skulle bli hans 94-årsdag och blev hans begravningsdag.
Han bad att få komma hem och dö och allt ordnades och förbereddes hemma. Följande dag gav en sköterska honom morfin när jag inte var där och ställde mig inför fullbordat faktum.
– Han ville inte äta, sa hon kort, märkbart orolig när hon såg min uppsyn. Alltså skulle han straffas?
Chocken. Besvikelsen. Sorgen.
Hon tog ifrån oss vårt farväl.
Upprepade gånger hade jag hört Pappa bestämt freda sig mot alla som försökte ge honom morfin. Skulle han ha ångrat sig på ett dygn och inte velat komma hem…?
MHoegman 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.