Högspänning

Utvalda

Etiketter

, , , , , , , , , , ,

Microsoft bygger ett stort datacenter i Tuna i västra Sandviken, som Vattenfall ska förse med kraftledning från Ängsberg i Gävle.

Via ett TV-inslag framkom att en 76 meter bred högspänning – inalles minst 150 meter bred ledningsgata – planerades över golfbanan nära bebyggelsen i Östanbyn och vidare över Storåkern och väg 272 mellan Sandviken och Högbo. Boende krävde att kabeln skulle grävas ned och det var också kommunens önskan – men bara till Nyhem…

Berörda markägare hade kontaktats så vi lutade oss tillbaka några dagar. När vi tog del av karta på kommunens hemsida framkom att ledningen planerades – rakt över Norrsidan!

För att Norrsidan ska gå fri från högspänning behöver inga kablar grävas ned: Det räcker att ledningen sneddar söderut väster om Nyhem och ansluter till den befintliga kraftledningen söder om Norrsidan och Jädraån.

Norrsidan ekologisk odling med planerad högspänning…!
Befintlig kraftledning finns söder om Norrsidan/Jädraån

Skiftet Norrsidan är täckdikat och har invallningspump, och att gräva för fundament till kraftledningsstolpar med kreosot skadar både täckdikning och jord…
Ekologisk odling kräver extra mycket mekaniskt arbete för ogräsbekämpning, och hur tillfredsställande det än är, ska man inte behöva utsätta sig för de risker som det innebär att långvarigt arbeta under eller vid elektriska och magnetiska fält. Certifiering av ekologiskt odlade grödor vid högspänningsledning är dessutom ifrågasatta…
Arealen är regelbundet översvämningsdrabbad och i april 2018 låg exempelvis hela Norrsidan under vatten så åkerns konturer inte kunde urskiljas. Det hindrar inte att dräneringspumpen även under dessa perioder måste ha tillsyn och service med de faror närheten till en högspänning innebär…
På åkrarna i Holmröddret betar också hästar sommartid.

Översvämning Norrsidan, Högbo – till höger pumphuset

Kommunen framhåller i sitt samrådsyttrande värdet av det öppna odlingslandskapet där Högbovägen går över Storåkern. På Norrsidan finns det övermåttan, det öppna odlingslandskapet, än så länge – och utan bebyggelse och allfarvägar! Högboleden följer Hälsans stig upp till Nedre näset, Norrsidans sydspets, och fortsätter längs med Norrsidans ostsida mot Kvarnströmmen – och att, som en del gör, runda Norrsidan från Sunnanäng till Kvarnströmmen, är en helt naturnära upplevelse.

Det är 26 år sedan vi köpte Norrsidan av järnverket, Sandvik AB. De hade då lagt arealen i malpåse och det började buska igen. Deras plan var att sälja matjorden och odla björk på skiftet. Vi tyckte det var synd med tanke på forna generationers odlarmödor, övertog skiftet och kände att det måste absolut vara rätt att odla mat, frisk och sund mat – i synnerhet som förutsättningarna redan fanns.

Om odlandet innebär att ängsligt ducka under en högspänning och producera tvivelaktiga produkter har det förlorat sin tjusning. Vad gör man då med en ekoodling…?


Gordon Gazelladjurpunkens fader – har gjort ett par filmer på YouTube, bland annat med Thure Lundin – bonde vid Oppigårds i Östanbyn – som också riskerar få ett tak av högspänning över sin åkermark:

Informationsfilm/Överklagan angående Vattenfalls ledningsdragningar i Östanbyn, Sandviken. Skydda!! (2020-11-07)
Ei granskar samrådet! Vattenfall/Microsoft lurar Sandvikenborna: ”Översvämningsområdet är farligt” (2020-11-13)

(fortsättning Black)

Laddare & Sotare

Etiketter

, , , ,

Våra nya mobiler har inte varit riktigt kompatibla med sladdarna och idag fick mannen i huset nog. Det fick bli en trådlös mobilladdare – wireless charter pad – via den suveräna servicen Boka & Hämta – Drive in hos Elgiganten. En ur personalen kom ut till bilen på parkeringen iförd munskydd och överlämnade varan. Bra och genomtänkt! Tack!

Håll i och håll ut, heter det… Vi lever som två enslingar och det är inget problem med det, men nu när mutationerna tilltar och vaccineringen tar två steg fram och ett tillbaka börjar vi vackla och undra om vi ska hinna få dessa sprutor…

Någon sotning blir det inte i morgon, men brandskyddskontroll av en braskamin. Vi har länge varit i valet och kvalet hur vi ska göra med den…

Mina föräldrar köpte kaminen 1985 och använde den till 1995, sedan orkade ingen längre bära upp ved till deras lägenhet i övervåningen. Brandskyddskontroll ska ske ändå, även om det inte är ofta, och för att slippa det antar jag att det är plombering som gäller. Det känns dock drastiskt ifall någon i framtiden skulle vilja använda en kamin där.

Enligt instruktionen ska sotaren ha tillträde till alla utrymmen runt skorstenen. Om det innebär att alla skåp och garderober måste tömmas minns jag inte, men har inte gjort det… Mannen har i alla fall släpat fram en stege till taket och en annan stege uppför trappan till övervåningen, eftersom det saknas inbyggd stege i luckan till vinden.

Jag googlade på vilken sotare som skulle komma och undrar om han verkligen tar sig upp genom luckan – och tänk om han inte kommer ner igen…!?

Svenska

Etiketter

, , , , , ,

Biblioteken har märkt av ett uppsving i utlåningen sedan pandemin utbröt och nu under bokrean ser det lovande ut för bokhandlarna. Deckare står inte oväntat högt i kurs – Keplers, Läckbergs, Sarenbrants – och bland de svenska romanerna Alex Schulmans och Lydia Sandgrens. Hemma hos oss borde det ha varit slut med bokhandlandet för hundratals böcker sedan, så hur frestande det än är måste det bli köpstopp på allt utom nödvändig facklitteratur.

En av modersmålslärarna på min första praktikplats sa till mig:
– Litteraturhistoria det är Strindberg, Lagerlöf och Moberg.
Detta apropå att vi diskuterade högstadiets litterära kanon.

Något kulturhistoriskt bildningsämne, varken i skolan eller inom lärarutbildningen, har inte svenskan varit på decennier. I stället för de kulturhistoriska momenten har det sedan 1970-talet givits utrymme för barn- och ungdomslitteratur, populärlitteratur och massmediekunskap. Det utkommer massor med barn- och ungdomsböcker – och med en enorm bredd – och Martin Widmark toppar både den totala utlåningen och försäljningen.

När jag på 70-talet läste AC-kursen i blocksvenska – 60 p (eller 90 hp) – var ungefär hälften av kurserna litteraturvetenskapliga och hälften språkvetenskapliga. De rent litteraturhistoriska kurserna omfattade endast 12 p (18 hp), varav hälften för litteraturen före 1880 och hälften för litteraturen efter. Man kan väl säga att det var så pass att det gav lite allmänbildning.

Av de 36 författares verk som var obligatoriska att läsa inom 6-veckorskursen Litteraturen och dess historia efter 1880 var 18 svenska, 8 fransktalande, 4 ryssar, 3 engelsktalande och 3 tysktalande. Nio av dessa var Nobelpristagare.

Inom delkursen ovan läste vi av August Strindberg Mäster Olof, Röda rummet, Fröken Julie och Tjänstekvinnans son I, av Selma Lagerlöf endast Gösta Berlings saga och av Vilhelm Mobergingenting. Naturligtvis läste vi om Wilhelm Moberg, men inget verk av honom.

Det var alltså knappt att litteraturhistoria var ”Strindberg, Lagerlöf och Moberg” ens på universitetet…!

Det ingick i rättvisans namn också en del skönlitterär läsning inom 4-poängskursen Drama och film, 7 verk, och av danska och norska författare inom de två 3-poängskurserna Danska och Norska.

Inom Barns och ungdoms läsning – för Stefan Mählqvist – lästes 12 författare: Blyton, Millne, Beskow, Brunhoff, Hergé, Tove Jansson, Astrid Lindgren… Märk väl att detta var före den explosion av barn- och ungdomslitteratur som kommit de senaste decennierna – några Bert och Sune hade inte fötts än… – och inkluderade barnboksklassiker som Carrolls Alice i Underlandet (1865), Mark Twains Tom Sawyers äventyr (1876) och Stevensons Skattkammarön (1883).

I de flesta klasser på högstadiet hinner man läsa en bok per termin. Hur många böcker man läser därutöver är väldigt individuellt, men flickor läser mera än pojkar. Det finns så många sajter nu med lästips både för lärare och andra, så det finns ingen orsak att stanna vid ”Strindberg, Lagerlöf och Moberg”…
Litteraturbanken har förslag för förskoleklass-årskurs 3, årskurs 4-6, årskurs 7-9 och gymnasiet, där poesin är spännande och väl utvald. Vad gäller prosan så är den märkligt enahanda för årskurs 7-9 med 21 noveller och 10 romaner av Selma Lagerlöf…
Novellix har noveller för grundskolan och gymnasiet.
Enligt O heter sidan med genomtänkta val på ämnen som ständigt är relevanta, som Den store Gatsby av Scott Fitzgerald, En underjordisk dagbok av Fjodor Dostojevskij, Främlingen av Albert Camus, 1984 av George Orwell, Kallocain av Karin Boye, Norrtullsligan av Elin Wägner, Stolthet och fördom av Jane Austin…
Finlandssvenska sidan Boksampo har 25 alldeles utomförträffliga val för högstadiet, som alla kan rekommenderas. Wow!

Tavlan med Don Quijote – efter Cervantes‘ roman från 1605 – är ett coolt arvegods efter svärföräldrarna, inköpt på plats i Spanien.
”Den sinnrika junkern Don Quijote af La Mancha” var titeln på den första svenska översättningen 1888 av Edvard Lidforss, en tremänning till farmorsfar.

I stället för litteraturhistoria har intresset sedan 70-talet i stor utsträckning lagts på läsprocessen, förhållandet mellan läsaren och texten, och vikten av att lära sig ett fungerande språk, funktionalisering framför formalisering. Elevernas skriftliga produktion har blivit det primära, något som jag kan avundas dem. På 60-talet var det fortfarande mera en fråga om hur man skulle skriva än att man skulle skriva, vilket skapade ett onödigt krampaktigt förhållningssätt. Även om möjligheten till det fria skapandet är avundsvärt, tycker jag ändå att det litteraturvetenskapliga borde ges större utrymme, helt enkelt flera timmar.

Biathlon

Etiketter

, , , ,

Magdalena Forsberg och Claes Elfsberg håller båda i nödbromsen under programmet "På spåret" i SVT. Foto: Bo Håkansson/Sveriges Television På spåret
Mångsidigt begåvade Magdalena Forsberg vann i fredags tillsammans med Claes Elfsberg ”På spåret”- finalen 2021 med slutsiffrorna 33-31. Grattis!

När Björn Ferry deltog i underhållningsprogrammet Klassfesten, uppdagades att han gjort en egen porrtidning i mellanstadiet. Han förklarade sig:
– Det fanns ju liksom ingenting då, inget internet. Då fick man göra sin porrtidning själv.
Ytterligare ett bevis på biathletisk mångsidighet…


En kille på nätet gjorde sig lustig över skidskytte som sport, varför just skytte kom att kombineras med skidor. Han menade att tävlingarna kunde pågå i ytterligare någon månad om man även kombinerade skidor med pilbåge och skidor med armborst… och andra hängde på och föreslog skidor med bazooka och skidor med kpist…

Själv är jag djupt imponerad av dessa biathleter, som kan ställa om från att snabbt åka skidor till att koncentrera sig på att skjuta… Teven går varm nu när det är vintersport, inte minst skidskytte, och mannen har hejat lite extra på sitt bryllingbarn Bettan från Jädraås, som tyvärr inte fick chans att upprepa bedriften från Minsk i fjol. Lite lokalpatriot måste man få vara!

Jag hade gärna ägnat mig åt skytte, men tog mig aldrig tid. Pappa tävlade i sportskytte och jag hade kunnat hänga på där…
I skidor deltog jag i en enda tävling utanför skolan och det var som 9-åring. På 60-talet var det inte så uppdrivet med utrustning, men det var ändå en klasskillnad mellan den utrustning idrottande flickor hade och den jag hade…

Tävlingen gick av stapeln på Högbo Bruk och i Högbo GIF:s regi. Det var töväder, det gick spår lite här och där och jag kände inte till banan, så jag körde fel och måste vända, men gick bokstavligen i mål på en 4:e-plats med 2 cm kramsnö under brädlapparna… Tre aktiva idrottsflickor tog prispallen så jag antar att det var godkänt ändå.

Mitt 4:e-pris var en ljusgrå keramikvas från Bo fajans, Bobergs Fajansfabrik AB, i Gävle.
Vasen kostade 4:75, enligt prislappen under, och firman lades ned 1967. Kanske värdet har ökat…?
Bo fajans fabriksstämpel 1924-1967

Angus

Etiketter

, , , , ,

Efter 25 år med mjölkkor sadlade vi om 2009 och satsade på dikor – Aberdeen Angus…

Vad är väl en skön inomhusbädd när man kan busa i snön…

Tre av våra avelstjurar köptes in som 1-åringar från Yxskaftkälens Angus i Strömsund: Nuoki 2010, Patriot 2012 och Sodiak 2014. De var alla väldigt trevliga djur, avlade på lynnet, men Sodiak var något alldeles i särklass – världens snällaste tjur! Samtliga såldes i tur och ordning vidare till en Angusbesättning i Storvik, där Sodiak levde vidare till 2020 och gammelhusse kunde hälsa på – och var ihågkommen…!

Elisabeth Andersson, Yxskaftkälens Angus, och Lars Lundin, mars 2012:
”Leveranserna har börjat – Patriot av Yxskaftkälen levererad till Dunders gård för att ersätta Nouki av Yxskaftkälen, som tjänstgjort färdigt på gården. Lars Lundin & Margareta Högman sålde Nouki vidare till en annan besättning, där han ska betäcka i sommar. Paret satsar på bra avelstjurar för att kunna möta den växande marknaden på deras köttlådor. Vi önskar dem lycka till.”
Foto: Graham Kent, Yxskaftkälens Angus

Vårkalvningarna är igång: De första dagarna är det allt bra skönt med rooming-in

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.
Den hjärtskärande separeringen förorsakade oktober 2015 en notis i Gästriklands Tidning…
Egenproducerade Black Angus – och ett par Red Angus genom Seminservice

14:e

Etiketter

, ,

Mannen i huset tassade ned i källarvåningen och kom upp med en liten brun kartong, levererad av DHL till utlämningsstället. 
– Dagen till ära då…
Som trogen Brynässupporter hade han nappat på erbjudandet och beställt en Brynäspåse i form av en matchtröja fylld med Marabouchoklad…

Några större ovationer dagen till ära har vi annars inte haft de senaste 13 åren, sedan Mamma råkade lämna jordelivet just denna dag.

Mamma var väldigt förvånad när hon i slutet på 80-talet började få vänskapskort den 14 februari från sin fem år äldre syster i Finland, något som där blivit en ny tradition.

Sankt Valentinus firas världen över den 14 februari, fast man inte vet vilken av tre tänkbara det är som man firar… De flesta länder tar fasta på den kärleksfullt romantiska biten, som med Alla hjärtans dag i Sverige, Alle hjerters dag i Norge och De elskendes helligdag i Danmark.

Finländarna, som inte brer ut sig så mycket, firar dagen mera kravlöst som Vändagen – Ystävänpäivä, en vänskapens dag då man uppmärksammar sina vänner, inte bara hjärtevänner.

Jag ser något sällsamt sympatiskt i det bland allt hjärtebombande.

Bildresultat för vänskapskort finland 14 februari

Svenskt -90

Etiketter

, , , , , , , ,

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-12.png

Riktigt härsken var jag, när jag den 28 april 1990 i ren affekt svarade på påhoppet från ett anonymt lågvattenmärke – signaturen ”Ta en öl och var glad” – som angrep mig för en svart-vit tidningsbild där jag var iförd ”päls” – i verkligheten en chockrosa syntetkappa...

Gefle Dagblad 1990-04-28
Kristina svalkar sig i ”Dunders’ ån” juli 2009

Fritiden -35

Etiketter

, , , , , , ,

I och med myndighetsåldern fick Pappa uppenbarligen svängrum att odla egna intressen och han började genast, 1935, med trädgårdsodling, biodling och älgjakt, hobbies som också bidrog till hushållet. Han hade läsåret innan, 1933/34, gått allmän linje på Västerbergs folkhögskola i Storvik och säkert fått lite uppslag. Biodlingen hängde med in på 60-talet, älgjakten in på 90-talet och trädgårdsskötseln så länge han levde.

TRÄDGÅRDSODLING
Under sommarmånaderna deltog han i en trädgårdskurs i See hos Vidar Eriksson. Den omfattade två dagar på våren, 6-7 maj, fyra på sommaren och två på hösten, 18-19 september. Vi blev 11 pojkar och Karin Eriksson, skriver Pappa, och en av pojkarna var den ett år yngre Olle Norbäck, blivande trädgårdsmästare och svensk mästare i spjut. Kursen innebar att plantera fruktträd och buskar, beskära, ympa, bespruta och lyssna till ett par föredrag i kommunalhuset, och avslutades med en ”studieresa” till Hofors.

Maj
5. Söndag: Jag är nu beredd att fara på en trädgårdskurs i See i morgon bitti.
6. Måndag: Sven skjutsade mig till See och tog höfrö med till nödning. Vi blev 11 pojkar och Karin Eriksson. Sådde köksväxtfrön och blomfrön.
7. Tisdag: Vi planterade äppel- och päronträd, rosor och krusbärsbuskar, beskar rosor och ympade äppelträd. Föredrag i kommunalhuset om fruktodl. Sven hämtade både mig o. höfrö.
8. Onsdag: Jag lade kållandet och Mamma sådde morötter och rödbetor m.m. Därefter grävde jag om drygt halva trädgårdslandet sedan jag gödslat det.
Juni
4. Tisdag. Jag tog en björk på mur’n som jag planterade hemma, väster om häbbrö.
13. Torsdag: Jag var till See och rensade trädgårdslandet och planterade kål åt Vidar Eriksson. Det såg regnigt ut om morgonen men blåste upp och blev klart.
18. Måndag: Ett ruskigt blåsväder, som förstörde gurkplantorna, träden, buskarna och humlan, har härjat i dag.
28. Fredag: Jag var på trädgårdskurs i See. Vi rensade och gallrade trädgårdslandet. Jag åkte hem på 34 min. på cykel.
29. Lördag: På kursen hos Vidar Eriksson i See. Fruktträdsbeskärning och besprutning samt föredrag.
Augusti
13. Tisdag: Jag var till See och rensade trädgårdslandet. Vackert väder.
31. Lördag: Jag var upp till Kalvsmyran norr om Lillsjön och lade ihop 6 stackar myrjord efter diket.
September
18. Onsdag: På trädgårdskursen i See. Det har regnat skurar hela dagen. Barometern står på 736 mm.
19. Torsdag: Trädgårdskursen i See. Avslutningen. ”Studieresa” till Hofors på e.m. Sven, Pappa och Anna hämtade mig med bilen.

1935-06-04: Jag tog en björk på mur’n som jag planterade hemma, väster om häbbrö” [härbret].

BIODLING
Den 4 maj åkte Pappa och hämtade sina bikupor. Behjälplig med att komma igång med biodlingen var ”Snickar’ Jakob”, Jakob Andersson, snickarmästare och biodlare på Klangberget. Lördagen den 15 juni kom Jakob upp med en bisvärm, som Pappa hade beställt, och sex dagar senare satte han in elva ramar i ramkupan. Sista augusti skattade han bina på 6 ramar och två veckor senare levererade han honung som han slungat… Jag minns när en ny bidrottning levererades i en tändsticksask ännu på tidigt 60-tal, men småningom fick upprustandet av huset ta över…

Maj
4. Lördag: På e.m. körde jag till Pontus Forsberg i Sandv. efter bikupor. Jakt blev ihjälkörd av dr Backman.
Den 26:e. Söndag: Jag målade ramkupan på f.m. Vackert väder men något kallt ty det är nordlig vind.
Juni
15. Lördag: Jakob Andersson kom upp med en bisvärm från Sandviken, den jag har beställt. Den kostade 7 kr.
22. Lördag: På middagen kom Jakob Andersson upp och satt in så det blev elva ramar i ramkupan. På e.m. stal jag löv och lövade.
25. Tisdag. Annandagen. Varmt och lugnt. Jag låg mest hemma och studerade biodling.
Juli
7. Söndag: Nordlig vind, mulet och rätt kallt. Jag har inte bytt om kläder än (kl. 5,40), har läst biodling, en ny bok.
Augusti
31. Lördag: Jakob Andersson var upp och skattade 6 s.k. ramar.
September
14: Lördag: Jakob Andersson kom upp med honung som han slungat. Det var nätt 7 kg. Han tog 3 kr för två besök och slungningen.

ÄLGJAKT
Måndagen den 7 oktober kan läsas: Min första älgjaktsdag. Pappa hade dagen innan anvisats älgpass. Tre älgar sköts under jakten av de 16 i jaktlaget. Älgtillgången var inte då som nu…

Oktober
6. Söndag-en före älgjakten. Jag var upp till linjen mellan Norrskogen och Högboskogen och blev anvisad pass till älgjakten.
7. Måndagen: Min första älgjaktsdag. Lundgren och Torsten Eriksson sköt var sin älgoxe vid sjön Vällingen. Den ena hade sex och den andra åtta spiror.
8. Tisdagen: Ingenting sköts på våra marker.
9. Onsdag: Pär Eliasson och Torsten Eriksson sköt en älgko mellan Kuntelebint och landsvägen.
10. Torsdag: Älgkon, som vägde 180 kg, såldes hel för 180 kr. Älgoxarna, som vägde 485 kg tillsammans, delades på 16 personer.


Lördagar var vanligtvis arbetsdagar och ledigt tog man bara på söndagar. Med systern Anna lånade Pappa böcker på söndagsmiddagarna, och när de gick i kyrkan lånade de böcker på hemvägen. Han åkte tåg till Falun och såg 3-milsloppet i Vinterspelen med syskonen, Sven och Anna, och med Olle Hillström cyklade han till Kungsbergsbacken på motortävlingar. Med Anna och hennes fästman Albin Söderman åkte han till Västerberg på vinterfest och cyklade dit själv på elevförbundets årsmöte och Jordbrukets dag. På våren var han med på gångtävling Sandviken-Öjargård och under hösten på orienteringstävlingar för Högbo AIK i Slättan, Långbroarna, Åshammar och Älvkarleby. Han gick med pappan på fredsfilm i bönhuset och lyssnade på föredrag av Axel Hultman, skådespelare och svensk mästare i simning. Hela familjen var på soaré i Gamla herrgården på Högbo bruk – där det var överfullt med folk – och på surströmmingsskiva hos Albert Johansson i Holmröddret…

Pappa läste mycket och nämner bland annat Rudyard Kiplings ”Kim” (1901), Sven Hedins ”Scoutliv i Tibet” (1913) och ”Bagdad, Babylon, Nineve” (1917), Albert Engströms ”Åt Häcklefjäll: minnen från en Islandsfärd” (1913) och Einar Malms ”Siouxindianernas sista strid: med löjtnant Ragnar Lind-Vannerus i fält mot Sitting Bull under andedansoroligheterna i Dakota 1890-91” (1929)…
Utbudet i sockenbiblioteket i Högbo skola var kanske inte så uppdaterat – men en bra bok är för all del en bra bok…

Nybygget -35

Etiketter

, , , , ,

1934 hade det byggts till ett maskinlider med tröskloge, som en direkt fortsättning på ladugård och höskulle. Högbo gamla skola hade brunnit året innan och bjälkar därifrån återanvändes i taket i maskinlidret. 1935 skulle ”nybygget”, som Pappa kallar det, färdigställas…

Januari
12. Lördag. Lindvall från Prästhyttan var hit o. såg på tröskverkets plats i nybygget.
19. Lördag. En montör, Brandström, kom och började montera in kraft o. lyse på trösklogen.
21. Måndag. Montören fortsätter med monteringen.
28. Måndag. Vi väntade tröskverksmontören men han kom inte förrän på onsdagen medförande det väntade lagerhuset.
30. Onsdag. Sven hämtade montören från järnvägsstationen i Sandviken. Jag hjälpte montören.
31. Tröskverket uppmonterat. Provkörde på e.m. Sven skjutsade montören till Torsåker.
Februari
1. Fredag. Jag snickrade ett skydd över slagtunnaxeln och motorremmen.
2. Lördag. Satte en säckhållare på kasten för att få ”knall’n” i säck.
15. Fredag. Jag har brädklätt bakom kasten mot agnrummet.
16. Lördag. Jag har brädklätt delvis kring agnrummet.
18. Måndag. Jag har brädklätt i agnrummet.
19. Tisdag. Jag har gjort en lucka i kastlogen.
Juli
1. Måndag. Vi lade grunden till uppkörsbron. Hade Emil Högfors till hjälp.
2. Tisdag. Vi började blanda cement och gjuta. Vi kom upp en bit men det går åt mycket procentsten (%-sten) ännu, som måste köras hem.
3. Onsdag. Gjöt upp rätt högt och skaffade järn att gjuta in till fastsättning av stolpar och ledstänger.
4. Torsdag. Färdiggjutet till kl. 11 f.m.
25. Torsdag. På e.m. rallade jag fyllning från gamla vandringen till uppkörsbron.
30. Tisdag. Vackrare väder igen. Kapade bräder till uppkörsbron på sågklinga. Pappa tjärade.
Augusti
2. Fredag. Emil Högfors kom hit på morgonen och vi började på nytt med uppkörsbron. Lade upp bjälkar och takade bron.
3. Lördag. Gjorde räcken och staket åt uppkörsbron.
5. Måndag. Gjöt färdigt och murade med slaggsten mot lägsta delen av uppkörsbron.
6. Tisdag. Fyllde i uppkörsbron så länge det fanns fyllning hemma, sedan tog jag nio kärror i grusgropen vid ”Klockars”.
10. Lördag. Lade trävirke på bron (uppkörs-) över gruset.
14. Onsdag. Jag kokade rödfärg i en gryta i måndags. Pappa rödfärgade i går. I dag har vi hjälpts åt.
16. Fredag. Rödfärgning och fönsterfoderzinkvittmålning.
17. Lördag. Jag målade en och en halv luft fönster på framsidan av bygget, bland annat.
18. Måndag. Jag målade två lufter fönster i nybygget.
28. Onsdag. Jag har målat färdigt fönstren på nybygget.
29. Torsdag. Målade fönsterfoder, dörrfoder och vattlister vita. Spikade ribbor på uppkörsbron.
30. Jag lade in de sista bräderna i maskinsgolvet vid uppkörsporten.

”Nybygget” tröskloge och maskinlider uppfört 1934 och fullföljt 1935.
Onsdag 1935-06-12: ”Jag satte om en grindstolpe i åbacken” (t.h.).


(fortsättning Fritiden -35)

Arbetet -35

Etiketter

, , , , , , , , , , , ,

Jag hittade Pappas dagbok från 1935, samma år han fyllde 21. Där fanns mycket intressant och informativ läsning om livet på gården, där han själv, hans far, 66, och hans bror Sven, 28, skötte gårdens yttre sysslor. Hans faster, 65, skötte djuren, kor och får, hans mor, 65, mejerinna, mjölkhanteringen och hans syster Anna, 24, hjälpte mamman i hushållet.

Jag har verkligen frossat i det här och det lutar åt att det blir en ”bloggtriologi”, omfattande arbetet, nybygget och fritiden det året – för att bara ta upp några aspekter…


Pappa började skriva den 11 januari: Fredag: Myndig – 4 lass gödsel till fäb. och hade ”kväller” kl. 3.40. Syd-västlig vind och starkt töväder.
Platsbrist hemma på gården gjorde att höstens gödsel måste köras ut i januari. Det tog några veckor eftersom det mesta fraktades till utägan i Holmröddret, 3 km utanför byn, där det stackades till våren. Pappa fokuserade på resultatet och noterade den 24 januari: Torsdag: Fyllde en dal 12 x 11,5 fot med 12-e lasset. På samma ställe finns en dal på 12 x 14 fot (= 168 fot2) med 17 lass o. en på 13,5 x 11 fot (= 148,5 fot2) med 16 lass. Tillsammans 45 lass på murplogarna vid ladan.

Det fanns inte heller plats hemma på gården för det hö, grönfoder och den spannmål som behövdes till djuren, så det togs i bakfora från ladorna i Holmröddret – när man inte tog hem ved, som alltid behövdes i ett hus med vedspis och kakelugnar.

Bakfora från Holmröddret. Fotograf okänd.

Vintertid höggs det timmer, massaved, husbehovsved och gallrades när så behövdes. Även nya grindstolpar, skakelslåar, spadskaft, stag till vagnar och släpstegar höggs när det dök upp lämpligt virke.

En gång när vi gick på Dansheden sa Pappa: ”Här högg vi 120 stolp till Belysningsbolaget en vinter”, och jag insåg väl inte att det var ovanpå allt annat…
Efterfrågan på belysningsstolpar till Yttre Sandvikens Belysningsaktiebolag verkar ha varit omättlig. Pappa specificerar i dagboken när och hur mycket det höggs och barkades och den 23 januari släpades det fram 48 pålar till kärrvägen i Holmröddret, den 9 februari 52 pålar till Nyhemshagen, den 28 februari 44 pålar från Vaåsen och Kalvsmur till vägen…

Vårbruket 1935 började den 15 maj med att havre såddes på Näset och två dagar senare på Näsnabben – samma dag som man sätter 4 tunnor potatis på f.m... När vårbruket var klart hemma i byn flyttades verksamheten till Holmröddret. Dagarna blev långa och ibland noteras: Pappa och hästarna låg kvar. Det kunde nog ”Pappa” med ålderns rätt behöva…

Den 5 juni var vårbruket i fäboden klart och då gällde det att se till att korna betade i hagen och inte kom in på åkrarna: Pappa o. jag till fäb. o. lagade gärdesgårdar. Vi sköt bort en sten när haggrinden, där vi tände på och sprang 4 gånger. Tisdagen den 11 juni noteras: Släppte ut korna första gången i år och fredagen den 14 juni: Jag följde med Faster till fäb. med korna och stannade tills i tvåtiden då vi gick hem.

Som med vårbruket började också höbärgningen först i byn. 10 juli: Hässjade över 20 golv vid Storbron. Mycket varmt. 11 juli: Hässjade färdigt vid Storbron, 21 golv… Fredagen den 12 juli står det: Flyttade till Holmrödret. Parallellt skulle höet hemma i byn köras in, där det på Näset den 16 juli togs in 36 golv och den 17 juli 14 golv… tillsammans 61 golv medan det hässjades i Holmröddret: den 19 juli på Norrsidan 19 golv och på Gyltsved 6 golv och den 23 juli på Helsverönningen, där det blev 13 mycket tjockt hässjade golv, och den 8 augusti 16 golv grönfoder på murplogarna…

Sedan man skurit havre åt ett par grannar, Jugas’ August och Anders-Pers’ Anders, skar man den 20 augusti den första havren på Täppan här hemma och det blev 68 snes. Med säden var det samma procedur, att verksamheten flyttades till Holmröddret när det var klart här hemma, och den 7 september kunde det sista skäras på Norrsidan och den 20 september köras in.

Potatistagningen blev ett krigande mot regnet och inte förrän den 26 september kunde man börja, då det togs upp 13 fårar eller 4 kärror. Följande dag ringdes det efter Märta Sandin för att få hjälp och även moster Signe och moster Elin dök upp, och det plockades 23 fårar eller 7,5 kärror. Den 2 oktober togs det slutligen upp sju kärror på sju personer. Potatisen är inne. Det blev ungefär 21 kärror allt som allt.

Ibland hämtades en stig torvströ från Skommar’ Kalles torvströlada och då och då står det: hackade rovor hela dagen… När det tänkta arbetet måste avbrytas på grund av väderleken fanns det andra saker att göra. Lördag 2 mars: Jag sydde om 2 st. dragläder åt Vegas sele. Det gick åt nära 4 becktrådar. Tisdag 5 mars: Jag lagade upp Vegas sele åt fålen. Lördag 13 april: På e.m. gjorde jag en mjärde. Fredag 6 september: Jag renoverade ladugårdsfönster. Måndag 23 september: Jag renoverade två stallsfönster.

Lite tjänster hann man också med. Lördagen den 16 mars: Jag var till A. G. Persson i Rökebo med ett lass halm. Persson var sängliggande. Tisdagen den 19 mars: Vi sågade ved o. körde till skolan. Torsdag 4 april: Pappa körde ett vedlass från Getheden till Erik Sundell.

Vädret och barometerns tillstånd redovisades flitigt, liksom naturens växlingar. Skärtorsdagen den 18 april var blåsipporna utslagna och söndagen den 2 juni hade de första körsbärsblommorna slagit ut idag. Fåglarnas bostäder ordnades. Lördag 16 mars: Såg om starholkarna; söndag 31 mars: Jag spikade upp fågelholkar i fäb.; söndag 28 april: Jag har varit till fäb. och spikat upp en trevånings-fågelholk i en gran bakom vedboden.

Och fåglars ankomst noterades. 19 mars: lärkan; 26 mars: starar; 9 april: Det flög två svanar över mig i hagen i nordostlig riktning. Troligen de första jag sett i hela mitt liv; 17 april: sädesärla, fiskmås och lom; 25 april: Från vedbacken såg Sven o. jag nio kretsande tranor i dag; 10 maj: svalan; 11 maj: gula sädesärlan; 20 maj: göken, 26 maj: tornsvalan, 3 juni: ängsknarr…

Som livet hos den självförsörjande danske bonden Frank Erichsen i ”100 % bonde”…

(fortsättning Nybygget -35)

Bokföring

Etiketter

, , , ,

Det blev en fin morgonpromenad runt Täppan idag med sol och måne samtidigt. -16 gjorde dock att den blev snabb, främst för Stures skull, som till slut lyftade och darrade på tassarna för varje steg han tog.

Brevkorgen blev oförklarligt full i veckan och jag kunde inte ta emot mail några dagar. Nu har jag konverterat från IMAP till POP3 och får hålla mig till att läsa mailen på datorn. Jag tror jag mäktar med det…

Den gångna veckan har också inneburit pappersarbete. Jag tycker jag brukar ha hyfsad koll kontinuerligt, men när det ska samlas ihop till kvartalsmomsen – och i synnerhet då årets sista med bokslut – blir det ändå extra arbete. Vid det här laget borde jag vara van, men jag vill inte och blir som en bortskämd unge och vill kasta papperen all världens väg…

Under de 25 år vi hade mjölkkor hade vi moms månadsvis. Så här efteråt förstår jag inte hur vi hann… Hur mycket kreativt arbete hade man inte hunnit uträtta om man inte behövt lägga åratal på all slags dokumentation!

Vi har nu utmärkt hjälp nu av Maskinring Gästrikland så vi ska absolut inte klaga. Hemskt var det däremot i början av karriären, då vi själva hade mycket arbete och måste lita på andra.

Flera år bokförde en deklarationsbyrå all vår diesel som eldningsolja – och alltså icke avdragsgill – trots att vi bara hade vedeldning och slet med 50 kubik ved om året. Samtidigt uppmanades vi skriva upp inkomsten – för de sociala avgifternas skull – och skatta för en inkomst vi inte hade, med den påföljd att det inte fanns något att leva av.

Som tur var fanns det väldigt självutplånande föräldrar!